JACOUES DARMAGNACS TÄNDER. En minnhesteckning från Ludvig XI:s tid. Första KAPITLET. Det var min sann-hög tid att vi kommo att tänka-på att.sopa rent här i det hertigliga grafkoret, sade enkan Michelet till sin dotter Toinette, ett barn af: omkring 12 års älder. . 4Se hur höstblåsten her strött omkring vissnade löf ända hit. Din öfverallt och:spindelväf i alla yrår! Så göd och nådig:hertiginnan är, så skulle hon ändå helt säkert-ta illa up; om; hon funne grafkoret i det här tillståndet när hen kommer och gör-sina vanliga besök på lilla prinsessan Isabellas födelseoch dödsdagar. Lyckligtvis är det först om våren som detta sker. Foinette!. Du skall sopa och feja i. alla vinklersoch vrår. Dina unga ögon se mycket bättre än mina i hallmörkret här nere; säg mig framför allt, mitt barn, hvar det sitter ;spindelväf på väggar och tak.? -sStället, der -enkan Michelet höll detta tal till sin dotter Antoinette, tillhörde denhertigliga familjen Nemours och var fett gruthvalf under kapellet i slottet. Carlat, en liten fransk köping i det fordna Auvergne. Man måste. medgilva attiett. ralställe, ett under jordiskt hvalf, som fuktar beständigt, så alt det tyckes gråta sorgetårar af. sig: sjelf, och söm genomskimras svagt ofvanifrån genom några små gallerfönster, erbjuder. en. oänddigt-merna. sorglig anblick än en frisk och grönskandes aratkulle -— ty. der dofta gräset och blommorna, der sjunga foglarna, Och solen kastar der obehindradt sina glada stråfär! på de wårdar, som de..qvarlefvande: kärlek har rest till minne af. älskade fram: PRC 1