Aftonbladet – 9 oktober 1861, sida 3

BLANDADE ÄMNEN. Hotelser mot konungen af Danmark. En korrespondent i Köpenhamn iill Thisted Avis derättar följande besynnerliga historia: E För kort tid sedan har här i Köpenhamn till Iragit sig en löjlig händelse, som torde vara ensam i sitt slag, åtminstone i vårt lands historia. En morgon fanns utanpå en pe Seg på Gammelholms vakt uppslaget ett skrifvet plakat af följande innehåll: Wenn wir nicht am 22sten August permittirt werden, wird der König am W5sten sterben missen. N. N.4 (Bataljon och kompani angifna). Plakatet nedtogs och fördes till amiral Mourier, som bor på sjelfva Gammelholm, icke långt från vakten. Man observerade nu äfven, att detsamma stod skrifvet med krita på väggen i vaktrummet likaledes med ansifvande af bataljon och kompani, undertecknadt medQbokstäfverna N. N. Den 25 var den dag, lå konungen väntades till staden till Johanneskyrkans invigning. En undersökning inleddes genast, och det visade sig då att vederbörande kompani af den angifna bataljonen, som består af holsteinare, ganska riktigt sednast hade haft Gammelholms vakt, men man lyckades icke få reda på hvem författaren var eller att upptäcka deltagarne. Det blef då antydt för kompaniet, att det icke skulle blifva lea så länge man icke hade fått reda på upphofsmannen och mujigen hans medskyldige — men utan resultat. Man höll skarpt atkil isynnerhet på tvenne soldater, hvilka man svagt misstänkte. En afton fann man ikasernen liggande en plånbok, som man obemärkt öppnade och i hvilken man fann flera skrifna lappar af samma innehåll och utseende som den på skyllerkuren uppslagna och skrifna med samma hand. Btt par blefvo uttagna, hvarefter plånboken lades på sin plats; den tillhörde för öfrigt en soldat, mot hvilken man icke hade hyst den ringaste misstanka. Han var känd som en af de askaste och pålitligaste soldater vid kompaniet. Ett nytt förhör blef nu upptaget, men med lika itet resultat som de förr hållna. Man lät di slutligen förhöra de tre misstänkta tillsammans, och lå det icke var möjligt att få dem till att Lekänna, tillsades de att skriftligen förklara det de avarken sjelfva hade skrifvit eller visste hvem som hade skrifvit de ifrågavarande plakaten, hvarill de förklarade sig villige. Detomnämnda plasatet blef då ordagrannt dikteradt för dem och af ula 3 nedskrifvet med ofvannämnda förklaring. Man jemförde derpå den ena med en af de i plånboken funna lapparne; handskrifterna voro ulldeles lika! Nu höll man båda lapparne framför soldaten och frågade om han erkände förattareskapet. Ogonblickligen bekände han, men störtade i detsamma omkull, träffad af ett slaginfall. Han måste genast föras på hospitalet, der han ännu befinner sig i ett så svagt tillstånd, att för närvarande ingenting kan vidare itgör s. Så berättas historien. Om ett tilltänkt nordförsök mot konungen kan det naturligtvis cke här vara fråga, då det i så fall icke skulle hafva blifvit publiceradt i förväg; men hvilken ifsigten än har varit, så är PE af en så srof natur, att den knappt kan undgå en allsarsam räfst. — En teaterdirektör i knipa. I Morning Ihronicle berättas: Inför polisrätten i London todo för några dagar sedan Thomas Valens och ames Elnor, två anständigt klädda handtverkare, nklagade för att på okynnigt sätt hafva släckt saslågorna vid utgångsdörren i Sohotheatern och dr oskickligt betcende vid samma tillfälle. De iärmare omständigheterna vid saken voro i kortset följande: Sohoteatern hade af en mr Cobden blifvit förhyrd för en enda represeniation, och de annonserade pjeserna voro sflyttdagent och SAtt lå sig igenom. Aftonen kom, och publiken täntade på Flyttdagen, då den blef mycket sbehagligt öfverraskad derigenom, att mr CobIcn framträdde och meddelade, att egaren af teatern, mr Mowbray, utan att vilja gifva honom anstånd, hade begärt sin hyra under hotelse utt inställa representationen, om han icke genast ick penningarne. Enär inkomsten vid biljettsontoret emellertid var 4 under det belopp, om behötdes till hyran, så såg han ingen annan atväg beträffande Flyttdagen, än att publiken kulle utöfva ett sådant tryck på mr Mowbray, om var nödvändigt för att förmå honom att låta epresentationen taga sin början. Det var lätt itt förmå publiken att göra larm, och sedan vullret hade varat en stund, gick ridån upp, och sFiyttdagen gick öfver scenen, så att publiken .restades antaga, att hyran blifvit betald. Men :fter pjesens slut framträdde åter mrCobden och sade, att han visserligen hade u pfyllt sina försindelser:med hänsyn till sFlyttdagen, men. att Att slå sig igenom var en total onöjlighet för honom denna gång, enär mr Mowbray på intet vätt ville tillåta honom det. Han måste derföre bedja publiken ursäkta honom för denna gång. Larmet började nu ånyo med fördubblad våldsamhet; gaslågorna släcktes, stolar och stolsäten slungades från logerna ned i parterren, medan parterrens publik ade upp på scenen och började en extempofefad representation, som icke stod på affischerna. samt uppförde sig på ett så våldsamt sätt, att vederbörande slutligen fann det riktigast att låta det andra stycket gå öfver scenen. Detta skedde under ett sådant larm, att representationen nästan måste betraktas som cn pantomim, då det icke var möjligt att höra ett enda af skådespelarnes ord. — Då de anklagade blefvo öfverbevisade om att vid nämnde tilltälle hafva bidragit till den allminna förvirringen ge: nom att släcka ljusen, och då de dessutom hade uppfört i våldsamt efter att hafva kommit ut på gatan, dömdes de ansenliga böter. AN NEN ce FANDELS-UNDERRÄTTELSEF. ANKOMNA VAROR. Okt. 8: Från Sahsjön: 1790 skip kaffe, 55 titr plankor, 652 tlitr bräder, 4389 tr ekbark, 2155 Kub-fot os kalk. i ig, 95 tr korn, 60 tr potates. I