Aftonbladet – 4 oktober 1861, sida 2

erhållit en liflig skildring af det vänliga mottagandet der. Korrespondenten säger: Det gör alltid en norrman godt när han i hjertat af det gamla Sverge mötes af nordisk broderlighet och oskrymtad välkomma: denna afton var rik på uttryck af broderga känslor och vi medtaga minnet deral som en förnyad och dyrbar underpant at svenska sympatier. Bland talarne vid sexan för norrmännen nämnes särskilt kandidaten Cederstråhle, som yttrade sig med. den vanliga fyllighet i uttrycket och oratoriska sraft, som synes mig utmärka nästan alla les. enska talare jag hört. Härrör det från språkets eget fulltoniga välljud, eller ha svenskarne framför andra fått vältalighetens säfva? frågar korrespondenten. — I en korrespondeås från Paris till Köldische Zeitung finner man följande lakonis a underrättelse: En bekant fransk publicist, hr Eouzon-Leduc, skall, såsom det berättas, i särskilda uppdrag inom kort anträda en längre resa till a Patark och Sverge.t — ÅAngfartyget Great Easterns direktion har beslutit draga vinst af den oljcka som drabbat jätteskeppet, genom att för penningar låta visa de skador stormen tillfogat det. På söndagen hvimlade det i Queenstown al. nyfikna, som önskade se sjövidundret i dess nuvarande sorgliga belägenhet. Det vill synas som om Great Eastern hittills inbringat mera penningar genom att låta beskåda sig än såsom fraktoch passagerarefartyg. — Från Marseille skrifves den 20 Sept., att, i anseende till den starka spanmålswmporten från Svarta hafvet och Medelhafvet brist på fartyg förspörjes. Företrädesvis efserfrågade äro de nordiska flaggorna, men de saknas-nu nästan alldeles, sedan de stora stenkolstraasporterna från Cardiff och Newcastle, upppående till 200,000 tons årligen, nästan alldeles upphör, enär franska ångbåtsbolagen nu uteslutande begagna franska stenkol. Denna transport sysselsätter annars omkring 150 tik större delen nordiska fartyg, och i saknad af dem är det hufvudsakligen österrikiska, italienskaoch grekiska fartyg, som profitera af befraktningarne i Marseille på Svarta hafvet, Archipelagen. Turkiet. och Egypten. Då affärerna förut legat nere, lörmärktes icke till samma grad som nu det inflytande på: frakterna, som frånvaron af de nordiska fartygen vållar. Åfven i de närbelägna italienska hamnarne är total brist på nordiska fartyg och man har derifrån efterfrågat sådana i Marseille för att lasta i Livorno på London och Liverpool till 20 å 22 s. pr ton svår vigtoch på Antwerpen till 23 å 25 s. samt med bly från Sardinien till England till 20 s. — Den engelska handelsministeren har offentliggjort listan öfver skeppsbrotten vid det förenade konungarikets kuster och å dess farvatlen under sistlidet år jemte en mängd de taljer, iemförelser, anmärkningar och varoingar. Denna lista är, till följd af de ovanligt häftiga stormarne under sistlidet år. jienha gång särdeles rikhaltig. Antalet skeppsbrott uppgick till 1379; de uppslu kade 536 menniskolif och egendom till ett värde af ungefär 17, mill. . Glädjande är det dock att en tredjedel mindre mennisko if blifvit förspild än under. de föregående åren i medeltal samt autt..man ej har blott len blinda slumpen. alt tacka härför, utan Jet förökade antalet af hvarjehanda. räddaingsapparater,. med hvilkas. -tilbjelp 2152 personer blifvit räddade ur hotande:lifsfara. Olyckligast har. det, såsom , alltid: varit för olfartygen, dels emedan de måste göra den myc et farliga kustfarten, men ännu mera derföre att till. denna fraktfart begagnas ofta ulldeles odugliga fartyg. Blott härigenom åter det förklara sig att bland de 2795 fartyg, som under de båda sista åren förlist. (504, d. v. s. mer än hälften, varit kolfar tyg. Fartygens ålder ensamt för sig bety der dervid intet, ty man finner att på de re sista åren 377 fartyg, som ännu ej voro tre år, och 472, som ännu ej voro 7 år gamla, gått till botten. Största skulden ligger i vårdslöst befäl och utrustning m. m Handelsministören sjelf är af den åsigten. att de många skeppsbrotten . endast derigeaom kunna förebyggas, att en inspektion blir bemyndigad att ej låta något fartyg iöpa ut ur hamn, som ej är sjödugligt, har nödigt antal matroser samt är försedt med räddningsbåtar och eljest erforderliga apparater. TESS — Man läser i gårdagens Posttidning: Uti Dagligt Allehanda för den 3 sistlidne September lästes en berättelse om den misshandling som öfvergått flera svenska arbeare, hvilka varit anställda vid en för ryska statens räkning i Kurland under byggnad varande jernväg. ; Denna tilldragelse, hvarom anmälan icke dlifvit gjord hvarken hos K. M:ts regering eller dess beskickning i S:t Petersburg, läcer, enligt hvad infordrade. underrättelser sifva vid handen, verkligen hafva timat, och len i Dagligt Allehanda derom införda beättelse synes hufvudsakligen vara med rätta örhållandet öfverensstämmande. Endastsål ill vida har ett misstag deruti influtit, att det icke är i Kurland, men i det inre at Lithauen, och icke vid en för statens, utan ör enskild räkning anlagå jernväg, söm lessa våldsamheter egt rum. Emellertid vör upplysas, att så snart anmälan härom tf jernvägsdirektionen blifvit hos kejserliga yska inrikesministern .gjord, befallning geast algafs ej allenast om de svenska arbe: arnes försätltande i frihet, men äfven om n sträng undersökning, som haft till. följd. F: tt polismästarne i de två städerna Diänaburg el Kreutzburoe hlifvit från sina embeter