Lefve Italien!4 skrek den lille mannen, och för första gången sedan, Gud vet huru länge, sjöng han en strof, ännu lämpligare än vanligt för detta tillfälle. Ah! del cielo e della terra, Bella Italia, sei I onor. Denna färd öfver Mont Cenis, försäkrar Paolo ärnu i denna dag, gjorde mer för att återväcka harmonien i hans själ, än alla moralisters verk tillsammanlagda skulle hafva förmått. En lycka att det så var, ty dröjsmål och felslagna förhoppningar mötte honom i Turin. Af hvar och en erhöllo de unga romarne den obehägliga underrättelsen, att inga andra volontärer antogosi den piemontesiska :armen än sådana som redan hade varit. i fjenst och kunde bevisa sin tjenstduglighet. En främlings legion höll emellertid på att organiseras för Eaglandsräkning, i hvilken rekryter emöt:ogosutan några dylika förbehåll, och troligtvis hade Salvator förblandat den med den piemuntesiska truppstyrkan. Den ihärdiga lilla mannen lät emellertid detta på intet:vis nedslåsitt mod; utan han gickstill någon af de deputerade, hvilka han hade sett via sitt föregående besök i Sardiniens hufvudstad, och med stöd af denna ringa bekantskap lyckades han vinna företräde och skaffa sig ett introduktionsbref till en hög embetsman i krigsdepartementet; men deraf hade han ingen annan vinst än bekräftelse på den cedan erhållna upplysningen. att ban och hans vän ej voro antegliga till tjenst under krimska fälttåget. Säkert skall ni sjelfinse nödvändigheten af att vara ytterst noggrann i detta fall, slutade embetsmånnen, för att säga någonting tröstande efter det afslag han gilvit. V: äro på väg att gå emot en mäktig armå, och det under ögonen på Europas tvenne yppersta armåer; vårt lands ära står således i dubbelt afseende på spel