lag kommer förbi skafferiet; hyllorna äro omma, men spil!rorna af deras samiliga innevåll ligga eller, rättare sagdt, elungas omkring en förfärlig, larmande hvirfvel på golfvet. )en stora salongen erbjuder ett eget och orgligt skådespel. Hvar och en, som beökt detta väldiga skepp, måste ha blifvit örvånad öfver den inakalösa lyxen i denna along; men huru förändradt äricke nu dess utseende! De präktiga sofforna äro omuullkastade, borden sönderslagna, stolarna yckas i en vild dans i vredesmod jaga efter lem, som kort förut sutit på dem, ljuskroworna störta klingande till golfvet, kaminen ar måst lemna sin plats i midten af salonsen och våndrar, likasom för att hämnas, ;otande fram mot en stor spegel. Böckerna lyga från hyllorna utan riögaste uppmaning mot sina förra läsare. Qvinnor. och barn söka, med förfäran målad på sina ansigten, skydd i sina hytter, under det att stewarurna försöka binda fast de särskilda möbmna, likasom öm dessa voro vilda djur. g vill göra mig vigtig och hjelpa dem, nen straffas för milt lätlsinne genom att il: llskap med kaminen nödgas dansa mot den : stora spegeln, som ej kan motstå detta förenade anfall; den faller ned och splittras il: sen stycken samt sårar flera personer, som j. befinna sig i grannskapet, under det att jag sjelf likväl råkade värst ut och erhöll ett). hål i hufvudet, ett finger vrickadt ur led: och en tand slagen ur munnen. Hvarje p våg ökar förödelsen; jag har fålt nog ochi sår åter upp på däck. Der serdet sorgligt j it. Som ror-ratten är bortryckt, kan odret frilt svänga omkring, hvarvid det slår not propellern, så att det hindrar denna att irbeta. Skeppet kan följaktligen icke längre nanövreras och drifver såsom en viljelös nassa på vågorna. Annvu. ett sista försök öres att vända fartyget med hjelp af det qvarvarande skofvelbjulet, men detta är för nycket begärdt af detsamma, och det sönlerbrytes likasom det andra, så att vi nu, ul. 10 på aftonen, äro helt och hållet öfvertemnade åt vågornas godtycke. Lyckligtvis veta blott få af passagerarne huru det egentigen står till. — Fredågs morgon kl. 6: Jag stiger upp efter ett fruktlöstförsök att sofva; stormen är ännu våldsam. Vi drifva mot öster med en fart af omkring tre knop i tummen. Alla pumparna äro i gång. Jag xan ej fördraga detta ljud, ehuru jag är säker på att vi ha fullkomlig makt öfver vattuaet, som blött inträngt genom däcksluckorna ach kajutfönstren, Kaptenen är en flink man och förlorar ej besinningen; han låter besättningen hela tiden stå qvar vid rodret, på det att passagerarne ej skola märka hvad som skett. Fartyget rullar eller, rättare sagdt, stampar ännu våldsamt. Jag går ter ned för att se mig om. Man har, så godt sig göra låter, dukat frukostbord i matsalen. Många kunna icke äta, men några ha dock tagit plats. Glädjen varar emellertid icke länge. Skeppets rullande tilltager, de stora borden välira öfver ända och gårdagens skådespel i den stora salöngen förnyas med ökad våldsamhet. Allt hvad som står på bordetsönderslås, knifvar och gafflar göra farliga an grepp mot de närvarande, och inom nägra få minuter bilda bord, stolar, bordservis, stewartar och passagerare en oredig massa. Man börjar nu inse farans storhet. De flesta se henne dock man igt under ögonen. Passagerarne samlas och en komite väljes för att rådslå med kaptenen och iakttaga passagerarnes intressen. — Kaptenen och officerarne ha fullt upp att göra med att verka lör fartygets räddning; vi andra måste derföre söka upprätthålla ordningen och disciplinen bland passagerarne. Jag väljes till komitens ordförande och får derigenom en närmare kännedom om förhållandena under däck, emedan jag på embetets vägnar? måste göra rund öfverallt. Det larm; som förorsakas af fartygets fortfarande rullande, är förfärligt. Buteljer och skärfvor af buteljer, sönderslaget porslin, bordssilfver, brickor och alla möjliga andra säker slungas från enw sidan af fartyget till den andra; ett talgfat af flera centners vigt och en väldig ketung, hvilka i-ett af skeppets underrum slitit sig lösa, öka, genom det förfärliga larm de förorsaka, den allmänna oron. De bli åter fastgjorda. Alla möjliga försigtighetsmått vidtagas för att förekomma eldsvåda, hvitket är nästan det enda söm fattas för att göra eländet fullständigt. Det har i natt funnits flera oroligt klappande hjertan än slutna ögon ombord. — Lördags morgon kl. 5Y,: Stormen -har saktat af, men det går dock ännu hög sjö. Viha blifvit drifna ut ur den kurs, som fartygen i allmänhet styra, och allas ögon speja oroligt utåt horisonten för att få sigte på någon seglare. Snart uppståg en ny förvirring. Det finnes knappt någön hytt ombord, hvari vattnet icke inträngt. Många af passagerarne vilja derföre byta om kläder, och luckorna öppnas till det rum, der deras effekter äro instufvade: Men den -syn; som här möter dem, öfvergår all beskrifning. Vattnet har trängt in äfven här, och det med sådan kraft och sådan mängd, att till och med många af de större föremålen ha flutit omkring, under det att skeppets rullningar satt hela den öfriga massan i rörelse. Godset har haft fritt spelrum i ett rum af temligen betyulig storlek, och 24 timmars friktion har af hattaskar, nattsäckar, kofferar och all den oändliga mängd andra föremål, som bilda samlingen -af 400 personers reseffekter, tillredt en sådan gröt?, att intet af de stora nannershruken i West Ridine ROR RT SN Cd, 04 på ft fö