Article Image
Ängfartyget Great-Easterns sednaste olycka. En af passageräårne på Great-Eastern har i Times meddelat en omständlig berättelse, till en deli form af dagbok, om det missöde, hvarför fartyget råkade ut på höjden af Cap Clear, af hvilken berättelse vi här meddela följande: ; Den 10 dennes på eftermiddagen afseglade fartyget från Mersey och gick utför Kanalen under jubelrop från tusentals åskådare, som ej kunde ana, att det var nära deran, att de aldrig mera skulle få se det: Det var omkring 400 passagerare om bord, deribland ovanligt många fruntimmer och barn; med besättningen utgjorde de ombord befintliga menniskornas antal omkring 800. Tisdagen och onsdagen gick allt väl; vi seglade med en fart af 12—14 knop itimman. På onsdags eltermiddagen förlorade vi land ur sigte, och mat aftonen kastade vinden om från 50. till NV. med frisk kultje. På tordagsmorgonen var det storm och det gick hög sjö. Fartyget rullade svårt, och sjön slog starkt öfver däck, så att man fick ett begrepp om hvad en storm på Atlantiska hatvet vill säga och att det under en sådan icke var stort bevändt med uppgifterna om, huru stolt Great Eastern ligger på vattnet. Men alla litade på det stora fartyget, trots kaptenens betänkliga min. — Torsdags eftermiddag kl. Man gör försök att vända, men fartyget vill ej falla af, och babords hjul sönderbrytes med ett förfärligt brak under försöket. Fartyget rullar förfärligt, och däcket ligger ofta i 45? vinkel. Vågorna vräka så högt, att de bryta sig mot de i daviterna upphängda båtarna; storbåten ryckes lös och slås sönder, och fyra andra båtar dela dennas öde. Klyfvaren hissas, förmodligen för att stöda fartyget, men slites ögonblickligen i små remsor, som om den varit af spindelväf. Försök göras fortfarande att fåfartyget upp i vinden. Jag betraktar folket vid ratten; der är en hel liten armå. Plötsligt yryter en förfärlig våg sig mot akterspegeln, sönderbryter roderhufvudet och skadar akterstäfven betydligt. . Jag går ned och förtröstar på, att vi ännu ha vår propeller och vårt styrbords hjul att lita på. Vinden har nu gått mera på sydvest. Jag går utför trapporna till kajutorna och hör ett larm och ett brak, som nästan öfverröstar stormen.

2 oktober 1861, sida 2

Thumbnail