Aftonbladet – 28 september 1861, sida 3

Article Image
Kapten Petterssons resor i Lappmarkerna. Hr kapten Pettersson har nu i Dagligt Allehanda meddelat en skildring af sednaste delen af sin Lappmarksresa under: denna sommar, eller färden mellan Arjeploug och Piteå. Vi återgifva härnedan dessa imtressanta reseanteckningar: Den 30 Juli vid middagen lemnade vi det steniga Arjeploug. Komne utför forsarne voro vi snart ute på Udjaur, den bredaste af alla sjöar i Lappland. BStåtliga skogar prydde dess stränder och gjorde ett behagligt afbrott från Hornavans sterila omgifningar. Vid. Kasker, ett välbeläget och trefligt nybygge, lade vi i land. Här var det lika ödsligt som i Pompeji; emedan alla mennikor voro ute på höbergning på de från går! darne långt aflägsna ängarne. Efter en tim:; mes uppehåll reste vi vidare och foro utför strömmen, medelst hvilken Udjaur utfaller i Storavan. Höjdskilnaden mellan bege sjöarne afvägdes och befanns vara endast 2 fot. Deremot ligger sjön Sädva icke min: dre än 132 fot öfver Hornavan och 152 fot öfver BStoravan. Jag anför med flit dessa troligen :ör första gången bestämda tal, för att gifva ett begrepp om landets dosering. Närmast fjellen är dock stupningen betydlig och den öfversta fjellsjön, Godjaur, sjelfva källan till Skellefteelfven eller Sildut, som denna elf heter på lappska, utfaller i Sädva medelst elf-en Ronikjock, som bildar ett det mest pittoreska vattenfall jag någonsin sett. Den iirån-sjön Sädva synliga delen af detta dundrande fall befanns, vid anställd atvägning, hafva en höjd af icke mindre än 137 fot. Men detta är icke allt: elfven bildar ända från fjellen ett kontinuerligt fall med flera lodräta afsatser och hela höjden uppgår till flera hundra fot. Det är troligen ett af de högsta vattenfall i Europa med så stor vallenmassa. Märkligt är, att vi icke förut hört omfalas detta fall och att man i sjelfva Arjeploug visste intet derom. KI. 11 på aftonen framkommo vi till Bergnäs nybygge, beläget på en vacker ö i Storavan. Lofvande kornfält omgåfvo de snygga stugorna och resliga tallar bildade ramen i den täcka taflan. Jag stannade här för att bestämma ställets geografiska läge, emedan det var en viotio punkt i Skellefte

28 september 1861, sida 3

Thumbnail