Aftonbladet – 27 september 1861, sida 4

Hos P. A. HULDBERG och öfrige bokhandlare, häftad å 3, bunden 4 4 Rdr Rmt: Kärlekens Lif BIDRAG TILL DEN CHRISTLIGA PLIGTLÄRAN. LINDBLAD. Författarens förerd: Ett faktum Vi göra otroliga framsteg i materielt och intellektuelt hänseende; men den sedliga andan försämras. Allt går framåt och utvecklar sig; ett enda går tillbaka: det andeliga.s — — Författaren till här framlagda bok be änner, att han intogs af sorg, nära nog slogs af häpnad, när han läste dessa nyligen skrifna ord af en fransysk författare. (J. Michelet: Kärleken.) Jag började eftersinna: är det möjligt, är det sant? Och ju mera jag eftersinnade, desto mera häpen blef jag vid de mörka taflor, ländernas sedliga tillstånd för mig framstälde. — Började så derjemte framstå för min själ huru det andligas målsmän uttömma sina kxrafter i ändlösa strider öfver läran, under det de förglömma lifvet,v. Man uppbjuder sitt skarpsinne i konfessionela hårklyfverier, och glömmer de ord, den ädle Johan Arndt uttalat: Christus har många bekännare men få efterföljare. Mitt hjerta vidgades af begär att göra något till mina bröders bästa. Hittills har min penna isynnerhet arbetat för den busliga andaktens) lifvande. Hemmet måste helgas, det har varit min varmaste tanke. — Men lifvet är icke ett lif blott i hemmet. En lättfattlig framställning af det kristliga lifvets fordringar i alla riktningar, en populär afhandling om en kristens pligter — så tänkte jag — skulle det icke vara ett ord i sinom tid? Vetenskapliga pligtläror hafva vi många, särdeles på rämmande språk. En enkel kristlig pligtlära torde vara på sin plats jemte dessa, så mycket hellre som de förstnämnda icke äro tillgängliga eller ens fattliga för de allrafleste, som behöfva påminnelse om sina pligler. Och hvad jag tänkte, det antog form i denna bok. Måtte mina landsmän emottaga mitt arbete med lika mycken kärlek, som jag utsänder det ibland dem: Hirlekens lif, mätte det blifva ett lif, en verklighet hos alla! Bokens innehåll: Menniskan. Menniskans bestämmelse. Religion. Kristendom. Kristlig sedelära. Hvad är godt? Hvad är sedligt? Hvad är fu lkomligt? Samvetet. Lagen. Evangelium. Pligt. Pligternas kännedom. Pligternas mångfald och enhet. Pligternas källa. Fri Tanke Handlingsfrihet. Frihet att utsprida sin öfvertygelse. Menniskornas karakter och temperamente En kristens karakter. Synden. Den medfödda. Den inlärda. Den sjelfutvecklade. Dygd. Tio Guds bud Första budet: Kärlek. Tacksamhet. Förtröstan. Fruktati. Lydnad. Villighet. Andra budet: Guds namn. Edgång. Samvetsgrannhet. Sila mygg och svälja kameler iafora. Tredje budet: Sabbaten. Guds ords bruk. s Den h a andakten. Fjerde budet: r och barn. Husbonde och tjena Öfverhet och undersåter. Slafveriet. Lifvets uppehållande och vård. Lifvets uppoffring. Har öfverheten makt öfver lifvet? Sjelfmord. Menniskovänlighet och välgörenhet. Sjette budet: Man och qviana. Äktenskapet. Det husliga lifvet. Det ogifta ståndet. Kyskhet. Sjunde budet: ;Hvar och en sittv. Jorden är Herrans.. Rikedom och fattigdom. Sparsamhet. Hjelpsamhet. Flit. Åttonde budet: Ett godt namn och rykte. Sanning. Trohet. Omdöme om andra. Nionde budet. Tionde budet: Haf aktning för andras rätt! Var herre öfver dig sjelf! Lär dig att försaka! Våra pligter såsom medlemmar af samhället. Laglydnad. Trohet i de embetens förvaltning, som samhällets bistånd kräfver. Bidrag till samhällsordningens uppehåallande. Våra pligter såsom medlemmar af kyrkan. Kyrklig tro. Kyrklig bekännelse. Kyrkligt lif. Skolan. Tligter mot oss sjelfva. Pli2ter mot kreaturen. Pligter mot naturen. Om straffens ändamål. Kärleken, lagens fullbordan. Lyck: rike. En kristens inre tif. Troslifvets uppkon Ånger och bättring. Tro och ny födelse. En kristens inre lif :forts.) MHelgelse. Himmelsk umgängelse. Kristlig askes. En kristens lif I verlden. Verlden och dess sinne. En kristens strid. Hata synden och älska synden. Guds tjenare i allting. En Kristens lif i verlden forts.) Tålamod. Mildhet. Ödmjukhet. Fasthet. Ondt rykte och godt rykte. Drager icke i främmande ok! En kristens li i verlden forts.) Lefnadsfriskhet. Sällskapslif. Nöjen. En kristen vid lifvets slut. ummet. Testamentet. Dödsbädden. Tiden och evigheten. t.