Aftonbladet – 26 september 1861, sida 2

några träd, men inga af dina bekantskaper? frågade Salvator. Paolo besinnade sig litet och svarade: Jo; ehuru det nu är en hel evighet sedan jag var der, kommer jag ganska väl ihåg att jag öfverraskades af den stora mängden svartstarar på kyrkogården Monte Parnasse.t En kyrkogård!4 upprepade Salvator med. en grimas, som vittnade om allt annat än belåtenhet. . . Du får ej låta skräma dig af namnet. Begrafningsplatserna i Paris äro friska, gröna, lugna parker. Jag lofvar dig, att den skall behaga dig väl. il Nåväl; får gå då för begrafningsplatsen, sade Salvator. Paolo var färdig på några minuter. Victor mottog med bister min tillsägelsen att rummet på andra sidan matsalen skulle göras i ordning åt den ankomna gästen. Skall härfrisören vänta tills monsieur kommer hem?4 frågade Victor med högtidlig röst. Nej; säg till honom att icke komma vidare, förrän jag skickar efter honom. Skall vagnen sändas för att hemta monsleur ? 4 Nej; säg Pierre att jag ej behöfver honom i dag och att han kan anse sig vara fri hela nästa vecka. COch om några visiter skulle komma?t4 Så är jag ej i staden; säg till portvakten härom.4 Är monsieur borta också för — den persOn som frukosterade i går hos monsieur? Ja, också för denna personX, och monsieur tillslöt dörren med en dugtig smäll. Victor såg modfäld ut för ett par sekunder, repade derpå åter mod, upplyfte sin högra fot, lade hutvudet åt ena sidan, sträckte