fast som klippan. Fattigdomen och träget arbete afhöllo mig från alla frestelser. Så fick jag detta olyckliga arf och innan kort var jag med tillhjelp af sysslolösheten djupt nere i materialismen. Min goda engel hviskade en varning åt mig attjag skulle vägra att emottaga detta arf, men min onda genius segrade. Den stund jag blef rik, för byttes jag från min förra varelse till en annan menniska, och sedan har jag fallit från den ena svagheten till den andra, tills jag blifvit hvad du nu finner mig vara — en lågsinnad materialist. Det ligger en förbannelse i penningen, var säker på det, Salvator! 1 Nåväl, om så ärX, svarade Salvator, så är hjelpen lätt funnen. Kasta bort denna förbannelse och börja att lefva på nytt af bröd och ost. Ja, det vill jag, vid allt hvad heligt är! utropade Paolo. tOeh det nu genastt, fortfor Salvator. Sätt på dig din sämsta rock och hatt, för att de må öfverensstämma med mi:.a, och låt oss gå ut. Vet du någon plats der vi möjligen skulle få se starar ?4 Ja, möjligtvis i Tuillerieträdgården eller i Boulognerskogen; fast — sanningen att säga — Jag har icke reda på hvarken fåglar, blommor eller träd. Godt; låt oss då försöka vår lycka på båda ställena. SMin goda vän, sade Paolo med en ganska betydelsefull ovilja för planen, Tuilerieträdgården och Boulognerskogen hafva varit skådeplatsen för mer än en af mina dårskaper och dessutom är jag säker på att der möta en mängd personer som jag känner. cHm! kan du då inte uppgifva en enda stilla plats der det finnes en grön torfva och