Hvad som hände var naturligtvis att Paolo och Salvator föllo i hvarandras armar och gålvo hvaiandra det hjertligaste, broderligaste famntag; då Victor såg detta satte han ned stolen och gick sin väg med en min af det mest oförtäckta förakt. 4Vid Jupiter! ropade Salvator ännu skrattande, är icke du bättre beskyddad än sjelfva påfven; det är ingalunda något blott bildspråk att säga, det man måste slå sig in till dig. Jag kan med allt skäl säga som det står i libretton: A pugnar maccinse, 0 Roma —4 STyst, tyst! sade Paolo i det han visade vägen till sitt sofrum, ty han började önska sig nå: ot mer att skyla sig med, än till och med sin vadderade morgonrock, Hvarför skall jag vara tyst — är sång en förbjuden sak i privata hem, här i visans fädernesland? Nej visserligen icke, men det är så tidigt ännu. eTidigt? min bästa vän! kallar du klockan åtta för tidigt? Du tycks ej vara bekant med det förhållandet att: Da tre ore il sol ris-ple-ende. tcFörhållandet är, att modet härstädes bjudor att man stiger upp något sentX, svarade Paolo, litet förlägen då han drog gardinen åt sidan och öppnade jalusierna. Den flod af ljus som strömmade in var liksom en förebråelse. : cAlla helgon beskydde migl4 utropade Salvator; du bor ju som en kardinal och är klädd som sjelfva hans helighet.4 Eller som en narr, sade Paolo med en sidoblick på de ljusblå kasimirspantalonger han just nu hade iklädt sig. Men bry dig ej Om mig just nu; säg mig snarare någonling om ig sjelf och om Clelia och om alla mina andra vänner. Är du gift? och hur