Aftonbladet – 24 september 1861, sida 1

nersssida.. Vi: meddela derföre här några upplysningar om den stora kommunala och administrativa reform, som inför det sedna:t församlåde parlamentet föreslogs af regeringen, men hvars ;afgörandedå mäåste.uppskjutas i anseende till den trängande finansfrågan jemte åtskilliga andra, som: ej medgålvo uppskof. Upplysningarne äto hemtade ur sett arbete afen. bland Italiens mest: utmärkta politiska skriftställare, hr Albert White; och man finner här, ejutan en viss slad förvåning, icke blott en-regering, som tagerinitiativet till en kommunalreform, hvilket redan i och för sig är fögavanligt; utan ett förslag till den grad liberalt, till den grad fritt från äflandet efter allregering;att fölket. sjelft: med en. billig: ömtålighet om enhetsprineipens helgd synes: tveka att vilja sodkänna detsamma i dess helhet: Dettorde för öfrigt ej vara utan intresse för svenska folket, som sjelf nyligen: för sin del godkänt ett förslag -till kommunalreförm, satt betrakta huru ett annat folk behandlar denna så vigtiga fråga: a I samma ögonblick; då Italien griper sig an med sitt omätliga reorganisationsverk; studeras nästan öfver hela Europa de frågor, som röra decentralisationen, förvaltningsfris heten och den enskildes förhållande till.staten: --En förhoppningsfull rörelse-i denna riktning. sköpjes synnerligen inom Frankrike; der man: öfver detta ämne säkert skrifvit mera på de sednaste 10-åren än under då femtio döregående: Det torde säledesej vara utan intresse att här lemna-eni teckning af den administrativa frågans ställningi Halien; samt visa huru de vigtiga satser, som föreirädesvis. vunnit: publieisternas. erkännande; skärskådas i de agslilningelörslag som at inrikesministern framlagts inför Italiens parlament. ; lane i Problemet: hestår. uti att kunna tillfredsställu tvenne särskilda tendenser, hvilka det, hya Italien samtidigt hyllar -och-soni ha det Bubbla syfte alt grundlägga nationalenheten bch administrativ frihet. Detta dubbla syfte blef tydligt för folkmedvetandet i samma stund som kommunerna.och provinserna io sågo, alt: dexaldrig skulle kunna-tiligodohjuta någon verklig frihet under-de små suveräniteter, ,hvilka sinsemellan delat Italien. Alltifråndenna stund blef. enheten en for: dran från dessa samma Jlokalintressens-sida; hvilka i.seklerochiunder andra politiska förhållanden hade sökt och tyckats förhindra en sådan enhet; Om man tager!i betrakjande: kommunalandans makt inom Italien, så inser man hvilket. inflytande på idgernas framåtskridande den af erfarenheten bekräflade satsen måste ha utöfvat: att Cdet är blott. en till ett vorden nation, som förmår frigöra kommunenX, ; Detta föranleder: oss alt påpeka en annan vigtig omständighet; den nemligen att kommunalandan icke gör något-offer då den ins går förbund med nationalenheten; den in: träder tvärtom just härigenom iden enda fer, inom -hvilken den hädanefter kaniefva. Dessa. lokala krafter; dessazlefvande -kraf: ter, hvilka i hvarje by: likasom i hvarje stad på halfön ;så tills sägandes.springe upp ur jorden, utgöra: ejynågra hinder medrhvilka regeringen: har att kämpas:s deäro deremot organisationselementer, på hvilka hon kan, räkna. . Detta får .ej-lemnas ur. sigte, . då man betraktar hela omfattningen; hela djerfhetensaf. den decentralisation, :som: här förestås..;Förslagen utgå från den föratsättningens; att hos nationen förefinnes-såmyeken verksamhetsförmåga färdig till utveckling,-att regeringens uppgift, bör i afseende på de lokala. intressena blifva den att .sna: rere låta folket handla än att vilja görarallting. på egen hand... Derföre ville. man -å ena sidan åt embetsmännen gifva ens viss, handlingsfrihet i afseende. på deras förhållande till centrälmyndigheten, enligt det bekanta axiomet Man regerar på afstånd, men man administrerar,endast på nära häll., å andra sidan: tillförsäkra folkets friliet emot embetsmännen, i enlighet med den. grundsats, att hvar och en är den bäs:e domaren i sina egna angelägenheter och sin egen lyckas skickligaste smed.4 I detta system öfverlåtes allt hvad som röt de särskilda, landtområdenas enskilda intressen åt dessas egen verksamhet. Centralmaktens ombud 1å till sitt hufvudsakliga åliggande att vaka öfver Jagskipningen, framtidens intressen och det allmännas. , För att bringa detta system i verkställighet behöfver regeringen icke uppföra någon splitter ny administrativ bygnad; arbetet är redan börjadt. Genomlagen afoden 7 Sep! tember 1848 infördes: i Sardinien principen af-en vald. representation och af frihet-i afseende-på den lokala administrationen? Den 23-Oktober 1859:under den af kamrarne åt könungens regering uppdragna diktatur, sat! tbs inom de sardiniska staterna i verksam: het en ny kommunaloch landskapslag, som: är-en af de liberalaste i Euröpa.Efterhand utsträcktes denna 15 till alla de förenade prövinselna med un antag at Toscana, der den gällande lagstiftningen, (gande en em; förelsevis ganska bredbasis, endast modiflerades genom serskilda dekreter: Uppgiftett för ltalien blef alltså att utforska hvilka mor raliska korporationer, hvilka territorialför:: delningar der ega en verklig perso ighet; oberoende afpolitikerishugskott; Hvad kommunen och provinsen angår, kunde intet tvifvelsmål uppstå rörande deras ytterliga vigt. Det var äfven obestridt, aft:derh emel lan sakens natur ickermedgaf någon medel: institution. Men bordeej emellan provins sen och staten en sådan institution ega Tum? Delta var den första fråga som uppstod då det lilla sardiniska konungariket skulle förvandläs till ett italienskt kolungarike. Då grefve Cavour t början åf år 1861åler inträdde 1 spetsen för regeringen; befänis riket sammansatt på ett ganska besynnerligt