Aftonbladet – 23 september 1861, sida 3

MOE MOE —— Det är väl, det: är rätt, alt ni bär sorg sfrer henne, sade han långsamt; det bör nela verlden göra; det finns ingen lefvande vurelse så god som hon var. kJag bär sorg efter min älskade tant, mr ikornlon — efter mrs Jones, som var så td emot mig; ni minns henne säkert — n har lemnat denna verlden. Lavinias ögon fylldes med tårar. Gråt inte, stackars barn, sade han delnde; det hjelper ej det ringaste. Alla irvar i verlden skulle ej kunna frambringa ss annan Clara; men hvad vi kunna göra för henhe är att gifva henne en kristlig bewefningt, och med dessa ord tog han åte pp spaden. . t Jag har varit i Dorsetshire och sett er egendom Cypress-Hall — hvilket vackert ställe det är! Ni återvänder väl dit förr eller sednare, mr Thornton, för att bo der — äg, gör ni icke det? Hen gaf ej det ringaste akt på hvad hon Lavinia afstod ej från sina bemödanden ::t vinna hans uppmärksamhet. Och signor olo är återfunnen och vistas nu i Rom; icke detta en outsägligt glad nyhet? Det är ingen nyhet för mig, svarade :oraton och spratt till vid detta namp. ag visste alt han en eller annan dag le återkomma för att vitlna emot mig. Emot er? Ack, mr Thornton, hanekulle w försvara er emot hela verlden och äler, glädja er såsom uti Rom i fördna tider. Bah! Allt är förändradt nu, emot den tiden, han-har måst svära attsäga sanningen, hh säga den, det skall han — hanher sjelt ct mig det h Men ni ursäktar mig ju attrjag miste fo fa milt arbete? Annars hinder jag det icke färdigt. (Forts. r i i i f t t