Aftonbladet – 19 september 1861, sida 2

ker prinsessa som hon sett och hvilken hade varit en af de första sköterskorna i fältlasarettet;. och hon hade sjelf. kännt. en högst intressant, ung flicka, blott en fattig kamåskärerska — men hvilket rikt hjerta hon hade! — somiäfven. hade varit en medlem af de barmhertiga systrarnes förbund. Den hänförelse hvarmed alla talade om dessa sköterskor, hvilkå hade sett dem fylla sitt ädla värf,. tillade Lavinia, utgjorde ett bevis på det nit oeh den samvetsgraunhet, hvarmed det blifvit uppfyldt. Det tycks, sade miss Clara med mildt allvar, som om lidandet, både vårt eget och andras, vore en oumbärlig drifkraft för åstadkommandet af ädlare ansträngningar här på jorden — ansträngningar, som äro absolut nödvändiga för att i den menskliga naturen utveckla alla anlag af gudomligt ursprung. Svåra tider äro alltid rikast på handlingar at hjeltemod. Tänk blott hvilken oberäkneligt stor kraft af sjelfuppoffring skulle förblifva slumrande och förspild, utan sådana anledningar att kallas till verksamhet, som till exempel detta förskräckligaste af alla eländen — kriget.e Hvem talar om krig?? sade en klagande röst från skrifbordet, jag är i denna stund invecklad i ett svårt krig med..mig sjelf. Tvifvel och ovisshet störta sig öfver mi som kavalleriet störtade sig öfver fienaen vi Balaklava.? SVi skola bringa fram hjelptrupperna, sade miss Clara; jag skall ringa efter te.4 Jag behöfver bjelp och inte tå, du känslolösa gycklerska. Jag kommer inte ur fläcken, Nelly: Nelly steg upp oe böjde sig,: behaglig, kärleksfull och ljuf; öfver sin mans skritbord. En af hennes armar låg kring hans hals till stöd för hennes smärta gestalt; hennes rika