Aftonbladet – 18 september 1861, sida 3

Article Image
damerna herrarne till dans. Första och andra gången måste kavaljeren ursäkta sig med sin oskicklighet, men om han uppbjöds för tredje ången, så måste han likväl uppställa sig med henne, men ville han ej dansa, så förde han henne till midten af salen, gjorde ännu en ursäkt för sin oskicklighet och lät henne stå. Detta tillhörde den tidens fina lefnadsvett. I Ungern uppträdde ofta maskerade på balerna, men måste efter två dansar aflägsna sig. Ville de dansa tredje dansen, måste de demaskera sig. Giftermål aftalades mellan föräldrarne, utan barnens -ådfrågande. Sådana öfverenskommelser egde sedan rum från barndomen, och de sålunda förlofvade erforo detta ofta först när tiden var inae, då giftermålet borde ega rum. Nu måste brudgummen göra ett besök hos den åt honom bestämda flickan, falla på högra knäet och anIraga sitt ärende, hvarpå hon enligt ceremoniejet hänvisade till föräldrarne. Underligt kontrasterar härmed det ungerska bruket. Under Carl VI:s tid och äfven sednare åkte de ungerska imgherrarne sällan, utan redo merendels. När wu en sådan gäst kom inridande till ett slott eler herresäte, affyrade han på gården en pistol. Detta var ett tecken att en ogift man var komnen. Fanns nu giftvuxen fröken i huset, så rjorde hon sig underrättad om gästens namn, ådgjorde med sin mor och gaf ofta sjelf det örblommerade beskedet. Ansågs den unge manren icke vara antaglig såsom måg i huset, fram-attes vid måltiden en gris såsom stek; var han ikgiltig, kom någon annan stek på bordet. Men am en kalkontupp bars fram, så var den unge nannen förvissad att han var välkommen. Altrig skedde derföre den tiden ett frieri i Ungern öre middagen. — En af föozarts segrar. En dag uppmasades Mozart skämtande af Haydn att skrifva :n komposition, som denne icke ögonblickligen kulle kunna spela från noterna. Mozart gick in på förslaget; de begge herrarne logo vad, och den tappande skulle bjuda den indre på en läcker ve med champagne. Mozart skyndade till skrifbordet; efter fem ninuters förlopp hade han sin komposition färlig och räckte Jen åt Haydn, skrattande försäkande honom att han ganska säkert icke skulle kunna spela den. Som kompositionen såg ytterst lätt ut, menade Haydn att det nog skulle gå för sig och satte sig till instrumentet; men knappt var han komnen till hälften af stycket, förrän han utropade: Hvad skall det än min kära Mozart, ni åter mig löpa med båda händerna till pianots begge yttersta ändar, och ändå begär ni att jag skall anslå en ton i midten deraf .. det är omöjigt... denna uppgift kan ingen lösa! Så, ni menar det, utropade Mozart och in:og Haydns plats; han spelade rasktigenom den örsta hälften af stycket och då han kom till det af Haydn betecknade stället, anslog han, unler det hans båda händer flögo utefter klavia:urens båda sidor, med sin näsa den ifrågavarande tonen. Med ett klingande skratt förklarade Haydn sig öfvervunnen. Haydn gaf den utlofvade supån och Mozart hade säkert för första och enda gången i sitt if icke snillets makt, utan sin långa, näsa att ticka för segern. (Affischen). — Förmodadt attentat. I en tysk tidning berättas från Kassel följande tilldragelse: För några dagar sedan mötte kurfursten, som åtföljdes af en adjutant, i en af gångarne i slottet Wilhelmshöhe en man, hvilken skyndade sig att gömma något under rocken. Attentatet mot konungen af Preussen var i alltför friskt minne, för att karlens misstänkta uppförande icke skulle väcka kurfurstens uppmärksamhet. Adjutanten fick derföre genast befallning att göra sig närmare underrättad om mannen och hans afsigter. Adjutanten gick fram till honom och anställde följande förhör: Hvem är ni?4 — Jag heter G. — Hvad är ni?t — Fågelhandlare.4 — tHvad har ni här i slottet att göra? — Jag väntar på någon.4 — Hvad var det ni gömde under rocken? Visa mig det. Detta skedde straxt, och det förmenta mordvapnet befanns vara ett hjortlår, som G. skulle lemna i det kurfurstliga köket. Så slutade den förskräckelsen, men den stackars fågelhandlaren har fallit i komplett onåd. — Adelns gynnande i Proussen. Trots föreskrifterna i den preussiska författningen fortfar man att i hög grad gynna bördsadeln, hvilket visar sig vid avancementerna, isynnerhet inom militärståndet. Under det att år 1859 blott 65 procent af löjtnanterna voro adelsmän, voro 78 proc. af stabsofficerarne och 91 procent af generalerna af adlig börd. Inom de vetenskapliga kårerna, artilleriet och ör PR är förhållandet deremot annorlunda; der utgöra adelsmännen blott något mer än en fjerdedel af officerarne; emellertid gynnar man också här efter bästa förmåga adeln; af löjtnanterna iingeniörkåren äro sålunda 27 procent adelsmän, men af öfverstarnes 60 procent. — För egen del tillägga vi härvid endast: Tout comme chez nous. — En bosynnerlig verkan af åskslag omtaias från Aarhus i Danmark. Under ett starkt åskväder den 30 sistl. Aug. blefvo nemligen 3:ne med sädeshöstningen sysselsatte manspersoner plötsligen kullkastade. Två af dem återvunno start sansen och hade ej lidit ringaste skada. Men den tredje, en ung, stark man, för tillfäl:et i skjortärmarne, blet icke allenast af blixten ögonblickligen dödad, utan afklädd hela sin beklädnad, med undantag af ett stycke skjorta på na armen och en bit strumpa på ena benet. Han hade tvenne större hål bak i hufvudet samt strimmor af åskstrålten dragna öfver hela kroppen. På högra armen visade sig en afbildning if ett träd (man har tillförene på flera af ljungelden träffade personer funnit fotografiska afteckningar af närstående föremål). Kläderna lågoi rrasor spridda omkring på marken och träskorna voro söndersplittrade. Fyra hål i jorden beecknade de ställen, der strålen nedträngt. — Hazardspelet i Baden. Från nämnde badort skrifser en korrespondent: På de sista dasarna har hazardspelet gått raskt undan, trots ien starka värmen. Två unga män, som förlorat allt hvad de egde, ha skjutit sig. Det är betecknande att dylika hemska tilldragelser, hvilka ill och med i större städer väcka uppseende, här höra till ordningen för dagen, så att man knappt spiller ett enda ord på dem. Hvarje spår efter 3erningen utplånas hastigt, liket efter den olyckige bortskaffas om natten 1 all tysthet, så att ofta kg ens husets folk erfara något om händelsen. Allt detta sker i den ädla afsigten att ej störa spelet och hos badgästerna injaga afsky derför. reor Telegrafunderrättelser. Newyork den 7 Sept. Separatisternas fäston vid Cap Hatteras hafva blifvit bombarderade och intagna af general Buttler. Hela bosättningen, 45 officerare ooh 600 man, blef tillfångatagen. En stor mängd nordcaroliner förmåddes härigenom att svärja trohetsed åt anionen, och de nordoarolinska trupperna Me ESO TRR TRkt VE AR

18 september 1861, sida 3

Thumbnail