Aftonbladet – 14 september 1861, sida 3

blifvit i det närmaste utsåld. Ett sådant förhållande bevisar bäst, hvilken stor brist det råder inom denna gren af vår undervisningslitteratur, och det bör mnebära en uppmaning för författaren att åt den nya upplaga, som han utlofvar, egna en sorg jällig omarbetning. Hvad läseboken angår, så skulle de anmärkningar, som kritiken kunde finna sig befogad attrikta emot densamma, hufvudsakligen vända sig emot vz let af de uti den införda styckena, i a seende hvarå emellertid, isynnerhet hvad de senaste litteraturperioderna angår, mycket måste bero på olika tycke och smak. Vi torde framdeles komma att meddela några detaljanmärkninger härom och rörande de upplysningar som förekomma isynnerhet vid profstyckena från de äldsta iitteratur perioderna, i den förmodan att de skola vara kärkomna för författaren, som har ett mål i sigte och utan tvifvel med nöje ser allt, som äfven 1 ringaste mån kan bidraga till ett bättre uppnående af detta mål. En viss oklarhet eiler dubbelhet i planen synes oss ha i någon mån ofördelaktigt inverkat på arbetet. Detta skulle nemligen afse att vara en litteraturhistorisk antologi, bestämd att läsas i jemnbredd med läroboken, och innebära illustrerande proistycken : å de författares stil och skaplynne, som i densam:: a afhandlas. Men författaren har tillika velat lemna en allmän svensk läsebok, som skulle göra hvarje annan sådan öfverflödig, hvilket man kan finna af hans yttrande, att styckena från de båda sista perioderna bäst lämpa sig till läsning i skolans lägre klasser, då deremot de mera försigkomna kunna genomgå äfven hvad som finnes meddeladt från de äldre tidehvarfven. Detta dubbla syftemål synes ha inverkat i någon mån menligt på författarens val af stycken. Den stora mängden af stycken ur första delen af Fryxells berättelser i svenska historien skulle näppeligen kunna anses ha sin rätta plats i en litteraturhistorisk antologi af det omfång som denna eger. Båsom allmän svensk läsbok kan densamma i alla fall på intet sätt ersätta Svedbom, som för det ändamålet är rikhaltigare och bättre ordnad. Mot författarens påstående, att det bihang af profstycken ur danska och norska författares skrifter, som finnes fogadt vid slutet, skulle innehålla ett temligen rikligt urval på såväl vers som prosa?, kunna vi ej underläta att protestera. Fjorton danska och norska författare äro deri representerade genom ett stycke af hvarje; och de flesta af dessa stycken äro lika litet karakteriserande för dessa författare som det hela ger det ringaste begrepp om den dan ska och norska litteraturens väsende och karakter. Den, som känner den förträffliga svenska antologi af Hammerich, son: finnes utarbetad för de danska skolorna och som i sanning med fördel skulle kunna begagnas äfven i de svenska, kan ieke annat än önska att dansk-norska litteraturen här icke alls varit vidrörd, hellre än att den skulle presenteras på det tarfliga sätt som här sker. — Bibliotek i popwär naturkunnighet. V. Zoologiens grunder, efter Milne-Edwards m. fl., utarbetade af T. Thorell. Hr Axel Hellsten, som genom sin utmärkta förläggareverksamhet gjort sig mycket förtjent af den svenska litteraturen, har i dessa dagar riktat densamma med sednare afdelningen af det verk, hvars titel vi ofvan angifvit. Denna afdelning redogör för djurrikets system och för den första underafdelningen inom detsamma, innefattande ryggradsdjuren. Milne-Edwards Cours elmentaire de Zoologie4, som väsendtligen legat till grund för denna svenska kurs i zobologien, har ett så stort anseende att vi icke behöfva bevisa dess förtjenster. Att bearbetningen blifvit gjord med sakkunskap och omsorg, derför borgar bearbetarens anställning såsom adjunkt i zoologien vid ett af våra universiteter. Det är bekant att böcker i Sverge i allmänhet säljas billigare än i något annat land, och det arbete vi nu anmäla är ett nytt bevis härå. Det kostar endast 4 rdr för 18 tätt tryckta ark med en stor mängd fint utförda illustrationer. I Tyskland eller Frankrike skulle ett sådant verk kosta två eller tre gånger så mycket. — Bidrag till kännedomen om grekers och romeres förbindelser med norden och om de nordiska handelsvägarne, af CO. F. Wiberg. (Gefle 1861.) Amnet är ej nytt och har förut varit af flera författare behandladt. Men det är gifvet att de många fynden af antika mynt och prydnader, som under de sednare åren allt fortfarande blifvit oiorda. skola kastat ett