Aftonbladet – 12 september 1861, sida 3

vv UU VCE ven IitCHOiRPRidUue Ul AU TTGERRTINE af öfver 1000 rdr rmt. Sednare på aftoner I var musik i Stadt Hamburgs trädgärd sam: i klubb å Knutssalen. i i i i Fredagen den 6. Kl. 7 f. m. börjades täf I lingsarbetena å Rörsjön med dr . dril i lars uppläggande samt rördikens gråfvand: ! och läggande. Flera af dessa arbeten vore i i H i H med särdeles omsorg utförda. KN 8 sam i manträdde mötets medlemmar åä teatern I hvarvid först sekreteraren uppläste ett ut drag ur protokollet vid sammanträde met hushållningssällskapets direktion å Orup. deri föreslogs att nästa m kulle ega rum i Kristianstad 1862, hvilket af mötet bifölls. Till ordförande utsågs hofmarskalken grefv Wachtmeister och till vice ordförande pos sessionaten Meijer. Ett väckt förslag om att skänska landtbruksmötena skulle alternativt ega rum i Malmö eller Kristianstad mötte allmänt motstånd, likasom grefve Ha miltons framställning om att nästa landtbruksmöte borde hållas i Engelholm. Härefter fortsattes den föregående dagen al brutna diskussionen rörande fjerde frågan. Efter en inledning af ordföranden begärde grefve Becsfriis ordet och framhöll att näst afveln stod på en låg ståndpunkt inom provinsen. För att afhjelpa detta förhållande borde man anskaffa tjenliga hingstar, särskilt hingstföl från Hannover, hvilka borde utackorderas tilldess de blifvit 3 års Visade de sig icke tjenliga till beskällare borde de förvandlas och säljas. Ifrade motatt på sätt som nu skett utplantera hingstföl, hvar genom vår hästras lätt kunde törsämras, och ansåg engelska hingstar synnerligen lämpliga till beskällare. Ryttmästaren Stjernvärd yrkade på nedsättande af en komite för hästatvelns förbättrande. Ansäg att både hingstar och föl borde inköpas. Ryttmä staren Tornerhjelm föreslog att hushållssällskapet skulle anslå 5000 rdr rmt till inköpande af hivgstar. Sedan öfverstelöjtnant Engman äfven yttrat sig i frågan med mycken sakkännedom, sökte grefve Wachtmeister försvara de åtgärder som blifvit vidtagna af hushållssällskapet, men medgal dock att äfven hingstar af ädlare ras borde inköpas. Ola Jönsson från Grantinge menade att den skjutsningsskyldighet som hvi-r ade på jorden var förnämsta orsaken till alt det nu stod så illa till med hästafveln: nom landet, och ansåg att samiliga hushållssällskaper i riket borde ingå till K. M:t hed en petiuvion om förslag till förändrad lagstiftning i ämnet. Professor Prosch från Köpenhamn lemnade i ett synneriigen klart Jeh upplysande föredrag en öfversigt al hästafvelns tillstånd i Danmark och Sverge, li samt sökte visa att det icke stod så illa till ki härmed som man i allmänhet tycktes antaga. Hr Proschs anförande helsades med lifligt bifall. Dr Ringheim inlemnade ett skriftligt anförande i frågan, deri hästaf-Å, velns tillstånd inom provinsen skildrades il. vida ljusare färger än af flertalet af de före1 säende talarne. Engelska fullblodsbästar! voro alldeles olämpliga att hit införas, såsom ömtåliga och föga uthålliga. Afven den hannoveranska rasen ville dr R. icke obetingadt rekommendera. Deremot var den urabiska rasen den för vårt land i alla afeenden mest passande såsom förenande styrka och smidighet med lätthet och eleans. Ordföranden erinrade härvid om att lyingehingstarne voro orientaler. Hr Böös ; tirade sig om den hannoveranska rasens vörträftiighet. Dr Angelin föreslog bildan-Å. let af hingstföreningar. Sedan derefter mö-14 ets medlemmar beslutat att en komite skulle It vedsättas för att vidare behandla frågan, dsågos till ledamöter i densamma öfversten rih. Thott, stalimästaren v. Platen, ryttästarne Stjernsvärd och Tornerhjelm, öt-Å: elöjtnant Engman och dr Ringheim, amt till suppleanter grefve Däcker på El-: inge och löjtnanten: C. Th. v. Platen. Semte frågan: Skulle inrättandet af gemenamma mejerier, sockneeller distriktsvis, -erksamt befordra upphjelpandet af de minIre jordbrukarnes ladugårdsskötsel? och i å fall huru kunna hushållssällskapen lämpgen bidraga till detta ändamåls vinnande? , uleddes af possessionaten Mejer, som gjorde lå; tskilliga anmärkningar rörande svårigheten (t inrätta så beskaffade mejerier. . Dr An: :elin ansåg icke bymejerier för nödvändiga. å man ju kunde tillverka smör efter Gusunderska metoden. Grefve af Wirsen ytrade sig äfven i frågan och beg i itrande af mötet hvilka kreatur man an-. äg för mest mjölkgifvande. Prosten Nordtröm förordade varmt inrättande af socknenejerier och att hushållssällskaperna skulle örsträcka dylika mejerier med lån. Hr deijer framhöll åter de svårigheter som tälla sig i vägen för dylika mejerier. Prof. Nathhorst medgaf att sådana svårigheter unnos, men i Norge hade man dock vetat utt besegra dem. Ansåg för en mycket igtig sak att befordra sockenmejerier. Här-fter afslöts mötet för dagea. Klockan half 2 utdelades å Stora torget priser för täf-1! ingsarbeten, landtmannaprodukter, redskap: och industrialster. Klockan 3 eftermidda-t; sen middag å Knutssalen. På eftermiddageni. örevisade mag. Wiberg för mötets medlem: mar den af honom konstruerade sinnrika räki! nemaskinen. På aftonen egde i Stadt Ham-J? vurg-trädgården en storartad kollation rum, I; hvilken torde hafva varit besökt af cirkal. 2000 personer, och hvartlllandtbruksmötetsj1 vestyrelse och ledamöter blifvit af stadensti nvånare inbjudna. Öfver ingången syntest svenska och dans a flaggorna, hvarjemtef? vimplar i d; skandinaviska färgerna svajade)1 I 1 i 1 1 l j J 4 strån här och der uppresta flaggstänger. Irädgården va på ett smakfullt sätt eklä rerad å la Tivoli med orientaliska lampor i de svenska uch danska färgerna. På en öppen plats syntes en dekoration af lampor med H. M. konungens namncehiffer, och derunder tvenne hvilande lejon samt vid hvardera sidan en pyramid at lampor, allt i dej svenska färgerna. Ungefär i midten af träd