Aftonbladet – 11 september 1861, sida 3

soppartråd. Dessa elektromagneter vridas omkring genom en å apparatens yttre sid: befintlig vefarm, och så uppkommer den elekriska strömmen genom induktion. Operatören har således blott att med högra handen vrida om vefarmen, under det han nrec den venstra berör tangenterna vid bokstäfverna, för att få depeschen befordrad til! ort och ställe. Det mest förtjenstfulla vid det nämnda sättet att åstadkomma den elektriska strömmen består deri, att den voltaska stapeln och d2 galvaniska batterierna. hvilkas användande i det dagliga lifvet redan för de dervid behöfliga syrornas skull har en hel hop obehagligheter med sig. alldenstund de tid efter annan behöfva om: bytas. I sin nuvarande form äro deremo: de elektriska apparaterna så sirliga och ele ganta att de kunde uppställas såsom prydnad för en kamin-sims i den elegantaste salong. Den tredje apparaten, utom de tvenne redan nämnda, utgöres af en stor klocka. som står i förbindelse med indikatorn och ger tillkänna åt emottagaren, att han skall erhålla en depesch. En vid indikatorn be fintlig fjeder kan nemligen efter behofskjutas till höger eller till venster på hvardera af tvenne å apparatens fotställning anbragtu knappar, som äro märkta med bokstäfvernt T och Å. T betyder telegraf och A alarm. Då man lemnar instrumentet behofver mun blott ställa fjedern på A, och vill någonidå telegrafera till en, så har han blott att vrida på vefven och trycka på en tangent, hvilken som helst, och då ljuder klockan vid andra ändan af telegraftråden så högt, att den skallar genom hela huset der den befinner sig. Den, som sålunda kallats att emottaga en depesch, besvarar signalen på samma sätt samt flyttar fjedern på T; då utöfvar elektriciteten sin inverkan på indikatorn, hvilket icke inträffar så länge fjedern befinner sig på det iandra stället, emedan strömmen då i stället ledes till klock mekanismen. — Efter obetydlig öfning kan man med lätthet telegrafera 100 bokstäfver i minuten. Professor Wheatstone har dessutom konstruerat en annan apparat, hvilken han kallar automat?, förmedelst hvilken man kan telegrafera 600 bokstäfver i minuten, men den fordrar mera öfning för att begagnas och är derföre icke så användbar för enskilda personers bruk. Denna apparat löser nu visserligen det ena behöfliga vilkoret för att telegraferingen skall kunna ske utan tredje persons mellankomst, i det den gör de dervid behöfliga operationerna så enkla, att de kunna utföras al hvem som helst. Men för uppnåendet al ändamålet är det ännu vidare nödvändigt ati leda förbindelsetrådarne till de ställen, der de personer, som vilja telegrafera med hvarandrat, vanligen uppehålla sig, d. v. s. till dera: boningar; och det är detta som det ofvannämnda londonska bolaget Universal-Private-Telegraph-Company genom sin anordning sökt åstadkomma samt, såsom vi skolv se, äfven utfört. Likasom man hittills kunnat låta leda vatten och gas till sitt hus, så Kan man nu låta leda telegraftrådar dit. Med beundran betraktar man den väf at trådar, som i kors och tvärs äro spända ofvan ens hufvud öfver Londons torg och gator. Den flitiga spindel, som spinner dette nät öfver staden, är Unisersal-Private-Te. legraph-Company?. Dessa kablar — ty kablar äro de — hvilka fjerran från menni skornas rörelse slingra sig fram i luften uppburna af tvenne jerntrådar, bilda doch blott, så att säga, stammen, från hvilker gren efter gren skall sticka fram för att ut breda sig öfverallt. Redan varseblir mar här och der tunna trådar, som utgå från ka beln till höger och venster, och snart skal Londons verldsstad för den, som betrakta: den från en luftballong, se ut som utställ ningsfönstret vid en juvelerarehutik met galler framför. Likasom från de gasoch vattenrör, hvilka ligga i jordens sköte, kunna göras ledningar till hvilket hus som helst. så kan älven från den ofvannä nda kabeln. som bildar hufvudledningen och utgöres ai flera — från tjugo till hundrade — tina trådar, en sådan skiljas af och ledas till hvilket ställe som helst. Genom dennakan der ort, till hvilken den är ledd, sättas i elektrisk förbindelse med hvarje annan som står i förening med hufvudkabeln. Till detta ändamål äro jå mellanrum af en engelsk mil anbragta förbindningshus i hvilka kabeln inledes. Trådarne äro redan i kabeln omgifna med tunna kautschucks-öfverdrag som skilja dem från hvarandra. Hvarje enskild tråd är numrerad vid kabelns hvardera ända. I förbindelselådan finnes åter en isolationsslid. Denna har att uppvisa små numrerade rör af ebonit, och hvarje tråd är ledd genom det rör, som bär der motsvarande nummern. På detta sätt kan en förbindelse på lättaste sätt i verlde åstadkommas mellan de skilda ändpunkter: na, utan att kabeln sjelf behöfver flyttas. Dessa trådar uthyr bolaget åt enskilda personer mot det billiga priset af 4 för eng. mil om året, och sätter sålunda köpmän. fabriksidcare och andra affärsmän i tillfälle att åstadkomma en direkt telegrafisk förbindelse emellan sina skilda etablissementer. Hvarje hyresman erhåller eu egen tråd för sitt uteslutande bruk, och detär följaktligen genom denna inrättning möjligt att utan någon fremmande persons mellankomst från sitt frukostbord eller sin salong dirigera alla sina affärer efter behag. I hyran för tråden ingår dock icke hyran för de ofvan omtalade apparaterna; dessa måste hyras cxtra. i Men för dem är legan så obetydlig att den Ialldeles icke kommer i fråga. Hvarje sats I sådana instrumenter kostar i årlig hyra 6 1 ; följaktligen skulle en kommunikation mellan tvenne hus kosta 12 årligen för Jinstramenterna. och, om afståndet vore tre eng. mil, 12 för tråden. Hvar och en fördelar som ett sådant a 0 I o I måste tillstå, att de