Aftonbladet – 11 september 1861, sida 3

För frambringandet af mångdubbelt större grässkördar och af bättre qvalitet än som hit tills varit händelser, anser hr M. ej annan är mineralisk gödsel under närvarande förhållander behöflig på ängsmarken; deremot får man ickt betrakta mergling såsom en tillräcklig gödsling på sädesbärande åker. — Fastän Jlatrinspillnin gen har ett betydligt högre värde än ladugårdsgödseln, åtnöjer man sig i allmänhet med att nödtorftigt sköta den sednare, Jlemnande deremot den förra åt en för tidig och förlustbringande upplösningsprocess. De landtgårdar ärc ännu få, der man följer hr Hj. Kyhlbergs före döme till poudrettsberedning, och i lerna i det ändock värre beställt. Me. fata!istiskt lugr finna sig stadsboerna uti hittills brukliga afsky värda förhållanden, likasom deri ingen förbätt ring vore tänkbar. ör att undersöka huru hufvudstadens latrin spillning ändamålsenligast må kunna tillgodo göras för landtbruket, sammanträdde åtskillig: för saken intresserade personer, som inom sig ut sågo en komitå för frågans behandling. Drätsel kommissionen har åt nämde komites dispositior anvisat ett större anslag till betäckande af d: kostnader som med undersökningarne dervid är. förenade. Till följd deraf hafva talrika experi menter blifvit anställda såväl i landtbruksaka demiens kemiska laboratorium och dess experi mentalfält, som ock å hr Hazelii tekniska fa brik. För detaljerna deraf har hr M. redogjor i en ti!l nämnde komite afgifven berättelse oci deri meddelat ett ganska enkelt sätt, hvarigenon matsmältningsprodukterna inom två dygn kunn: förvandlas till ett värdefullt och lätt handterli gödnin: smedel i form af kalkpoudrette, svafve syrad ammoniak och fosforsyrad kalk. De å friherre Braunerhjelms egendom på agri kulturkemiska grunder verkställda försök vid gödning af oxar, för hvilka 1 akademiens sist ut komna handlingar blifvit redogjordt, hafva si till vida sedermera kompletterats, att foderäm nena blifvit kemiskt undersökta. Dervid ha blifvit ådagalagdt, att ehuru den kemiska sam mansättningen af de svenska fodermedlen ej obe tydligt af lät från den för utländska funna me delsammansättningen, har dock beskaffenheter af den begagnade foderblandningen ganska vä öfverensstämt med den vid beräkningen afsedda Den största afvikelsen har befunnits hos råg dess låga proteinhalt, hvilken omständighet h: M. anser komma deraf att rågen vuxit på ogöds lad jord. Oljekakorna visade sig deremot var: rikare på samma ämne och kompenserade således den hos rågen förekommande bristen på pro tein. Vid utfodringens ordnande förliden hös visade sig den egendomligheten, att oaktadt de rikliga och väl inbergade hötillgången, var dett: foder ändock af dålig qvalitet. En landtbrukar: hade ganska träffande med anledning häraf ytt rat: det är den på höet inverkande qvantiteter solvärma och solljus, som afgör höets godhet. Den kyliga och regniga sommaren hade nemli gen alstrat ett kraftlöst hö, som också i ett qvan tum af 40 I pr dag, gifvet åt en oxe af 10007 lefvande vigt, icke ökade densamma. Det gälld. således, att på grund af kemisk beräkning för bättra stråfodret genom en passande tillsats a: oljekakor, säd, rotfrukter o. 8. v., och genon lämpliga tillsatser deraf hade särdeles fördelak tiga resultater vunnits. Antalet jordegare, som vändt sig till hr M. om råd i afseende på ordnandet af utfodringen för gödboskap, kor och dragare, har varit i ständig tillökning. -— Den grafiska framställningen i tabellform öfver de allmännast förekommande fodermedlens och nä ringsämnenas kemiska sammansättning, som hr M. vid sista allmänna landtbruksmötet blef an modad uppsätta, lärer oförtöfvadt utkomma. Den åsigt, redan vid allmänna landtbruksmötet i Jönköping 1858 af hr M. uttalad, att smör beredningen grundar sig på minst lika vigtiga kemiska som mekaniska förändringar af mjöl ken, hade ytterligare blifvit bekräftad. Isynnerhet ansåg hr M. smörkulornas hinnor spela en afgörande roll så till vida, att deras upplösning väsendtligen influerar på gräddsättningen och mjölkens eller gräddans tjärnmognad. Den kemiska undersökning, som sistförlidne år kunnat företagas, talar mycket för denna åsigt. Likaledes bekräftades den genom iakttagelser i de holsteinska mejerier, hvilka hr M. under en förlidet år företagen resa till Danmark besökte. — De experimenter rörande mjölkhushållningen. hvilka under innevarande år med ringa afbrott blifvit fortsatta, hafva ledt hr M. till den slutsats, att gräddsättningen fortast och tfullständigast försiggår i flata bunkar, som relativt till innehållet erbjuda en stor yta, och vid någorlunda hög temperatur (öfver 15 grader Cels.), samt att mjölken äfven vid en högre värmegrad kan under minst ett dygn bibehållas såsom söt, blott man använder fermentfria kärl och sörjer för tillgng på torr luft, som understödjer mjölkens afdunstning — vilkor, som hittills bäst blifvit upp: fyllda genom major Gussanders mejerimetod. — Den största qvantitet smör, och måhända äfven af bästa qvalitet, erhålles deremot genom tjär ning af syrlig grädda efter holsteinsk metod. ) Slutligen antydde hr M., att vidare meddelanden i detta intressanta ämne skola förekomma i nästa berättelse, sedan undersökningarne ytterligare blifvit fortsatta. 5) Vi torde böra meddela att major Gussanders smörberedningsmetod skiljer sig från den holsteinska deri, att han anser gräddan ännu söt böra tjärnas, då tjärnmjölken kan kokas utan att skära sig. Red. anm.