Aftonbladet – 11 september 1861, sida 2

Prat! en guvernantsplats! Nej, någonting ttre är det. Ni skall komma och vara 208 mig.t Hos er?4 frågade hon häpen. Ja, hos mig; gamla apan början blifva oubbe och vill hafva någon som ser om honom och hans hus; ni kan gerna komma och blifva min hushållerska; inte så dåligt anbud — skall jag säga er.4 Lavinia såg förvirrad på honom och ej Han en viss grad af oro. Mr Duncans unigte var icke just lämpligt för att uttrycka mma känslor; alla hans försök att framalla ett skalkaktigt småleende gåfvo honom a allt större likhet med en lömsk gräfsvinsund. Den förskräckta flickan sade slutigen: eMen ni är ju ogilt, sir? Ilan svsrade med ett rätt skralt. Ja, Gud ske lof! det är jag — ett så aycket större skäl för er att komma: ni ull få styra öfver allt, begriper uiinte? — ie? — Fullt upp med mat och dryck — ranna kläder — godt om pengar.4 Lavinia uthärdade ej längre. Hon sprang :pp, kastade en blick al outsägligt förakt 3 den prinande bofven och gick sin väg utan alt svara ett enda ord. 5-0, barmheriige Gud! fräls mig från förviflan! O, evige fader! tag mig till dig! Detta var den förkrossade unga flickans Jagestrop då hon kastade sig ned och lade st ansigte mot goltvet I sitt sofrum am om hon för alltid ville gömma det unan alla menniskors åsyn. Och det syn; som om de bedrötvades Gud, de fadersas Gud i sin nåd hade hört hennes bön, hon förlorade allt medvetande. (Forls. följer.)