Aftonbladet – 10 september 1861, sida 2

beslutit att denna skyldighet skulle, i den mån K. M. funne sådant lämpligen kunna ske, från jordbruket skiljas, mot åliggande för posthemmanen att fullgöra de onera, från hvilka de hittills varit i egenskap af posthemman befriade; hvarjemte rikets ständer, då härigenom förhöjning i postskjutslegan otvifvelaktigt komme att uppstå, till K. M:ts disposition ställt ett årligt reservationsanslag af 70,000 rdr. Sedan den af K. M. tillsatta komitå för utredning af fäderneslandets ställning i ekonomiskt och finansielt hänseende hos K. M. framställt förslag om en förändrad organisation af hypoteksinrättningarna i riket, hafva rikets ständer, till hvilka K. M;: öfverlemnat dessa förslag, .. desamma hufvudsakligen gillat och antagit. Afvenledes: hafva. rikets ständer, för deras del, beslutit att e ny kommunalinstitution, under benämning landsting, skall inrättas inom hvarje län, med rättighet att rådslå och besluta om för länet gemensamma angelägenheter, hvilka kunna afse den allmänna hushållningen, jordbrukets och andra närmgars utveckling, anstalter för kommunikationsväsendets befordrande, helsovård, undervisning, allmän ordning och säkerhet m. m. dylikt. Efter det att vid 1853 och 1854 års riksdag första steget blifvit taget att från jordbruket skilja bränvinsbränningshandteringen och förvandla densamma till en fabriksnäring, samt lagstiftningen sedermera vid-1856 och 1857 års riksdag fortgått i samma riktning, har vid det sednast afslutade riksmötet slutstenen blifvit lagd vid denna reform, derigenom att rättigheten till utöfvande af den s. k. husbehofsbränningen blifvit helt och hållet borttagen. Af de beslut, hvilka rikets stärder vid sistlidne riksdag fattat, äro några ännu beroende på K. M:ts pröfning, men de flesta hafva dock antingen tillkommit till följd af K. M:ts derom jorda framställningar eller sedermera vunnit dess stadfästelse. Härförutan har K. M. under det sistförflutna året vidtagit flera åtgärder, åsyftande att framkalla en bättre vård om jorden och dess alster dels i allmänhet, dels ock inom vissa orter. Sålunda hafva, för befrämjande af en förbättrad skogshushållning och beredande at tillgång på häruti skickliga personer, de allmänna skogsläroverken blifvit på det sätt ordnade, att vid skogsinstitutet skall lemnas undervisning i en högre lärokurs för bildande af skogsförvaltande tjenstemän, samt vid skogsskolorna i en lägre lärokurs för danande af skickliga skogvaktare och plantörer, äfvensom i sammanhang härmed stadgar blifvit under den 25 Maj 1860 fastställda såväl för förenämnda läroverk som för den enskilda skogsundervisning, hvilken kunde komma att af allmänna medel understödjas. Uti skrifvelse till kammarkollegium, likaledes af den 25 Maj 1860, har K. M:t förordnat att dess befallningshafvande i Gefleborgs; Westernorrlands, Jemtlands, Westerbottens och Norrbottens län skulle, hvar för sig, låta genom vederbörande landtmätare och jägeribetjenin kronans genom afvittring bestämda skogsmarker verkställa undersökning jemte den uppskattning och indelning, som kunde erfordras för att utröna hvilka delar af dessa marker hade det sammanhängande läge och vore af den beskaffenhet, att de skäligen borde såsom kronoskogar bibehållas och användas samt hvilka delar af öfverloppsmarkerna deremot hade den spridda belägenhet eller eljest vore af den natur, att de icke med nytta och förmån kunde af kronan bibehållas, utan lämpligen borde åt enskilda öf verlåtas. Till hämmande af flygsandens härjningar inom Blekinge län hafva särskilda föreskrifter blifvit meddelade. Utom de af K. M:t sålunda i jordbrukets och dess binäringars intresse beslutna åtgärder har K. M:t äfven under det sistförflutna året täckts icke allenast anvisa erforderliga medel till vidmakthållande och försättande uti fortfarande verksamhet af de till jordbruksnäringens befrämjande eller understödjande redan befintliga undervisningsanstalter och öfriga anstalter, utan ock i den mån disponibla tillgångar sådant medgifvit, med penningeanslag understödt hvad som i öfrigt funnits kunna leda till befordrande af landets odling eller till undanrödjande af hindren derför, eller till utvecklande och förstärkande af de intellektuella krafter, hvilkas biträde härvid kunnat påräknas eller visat sig behöfligt. Hvad af statsmedel, som under året användts till landtbruksläroverken och andra jordbruket tillhörande eller med detsamma i närmare beröring stående föremål, utgör sammanräknadt 1,049,656 rdr 10 öre, hvaraf 849,529 rdr 43 öre utgått såsom anslag och 209,126 rdr 67 öre såsom lån. Det nionde allmänna landtbruksmötet, hvilket var utsatt att hållas i Göteborg, tog derstädes sin början den 3 Juli 1860 och var talrikare besökt än något föregående. Det bevistades af mer än 1500 personer, bland hvilka äfven räknades resande från Norge, Danmark och Finland. Den kommunalanda, hvarigenom Göteborg så ofta utmärkt sig, förnekade sig ej heller uti det sätt, hvarpå anordningarne för mötet voro ombesörjda, och sjelfva mötets förhandlingar gåfvo ej dem vid föregående möten efter 1 lif och intresse. Samlingen af åkerbruksredskap, maskiner och verktyg ådrog sig synnerlig uppmärksamhet, såsom den rikhaltigaste som hittills vid något svenskt landtbruksmöte förekommit. Under första hälften af år 1860 voro utsigterna för ärsväxten inom riket i allmänhet ganska lofvande, och man gjorde sig på de flesta orter förhoppning om en god äring samt mångenstädes om en ovanligt rik sådan. Höfångsten utföll öfver hufvud taget på ett ganska tillfredsställande sätt, och der tillräcklig arbetsstyrka fanns samt den gynnsamma tidpunkten ej försummades, blef den äfven merendels oskadadinbergad. Meå sädesgrödan blef deremot förhållandet annorlunda. Den ihärdiga nederbörden försvårade i hö grad densammas inbergning, och till följd hära blef icke allenast en betydlig mängd säd skadad, utan hvad som kom oskadadt in i ladorna var blott undantagsvis så torrt som skulle varit önskligt, och höll ej heller samma vigt som förut varit vanlig; likasom det befanns till utsäde mindre tjenligt. Den regniga väderleken verkade ej endast 1 nu omnämnda hänseenden menligt. Den lade äfven sådana hinder för höstsåningen att den måste på några ställen helt och hållet inställas samt på de flesta ej obetydligt inskränkas emot hvad tillämnadt varit. Enligt de från generaltullstyrelsen meddelade uppgifter öfver exporten och importer af spanmål under år 1860, hafva tillsammans 11,340,448 kubikfot spanmål samt 3122 centner gryn och mjöl af olika slag blifvit till utrikes orter utförde, hvaremot importen utgjorts af sammanräknadt 167,323 kubikfot spanmål och 54,938 centner mjöl och gryn. Om nu qvantiteten mjöl och gryn förvandlas till kubikfot spanmål, visar exporten en summa af 11,342,321 kubikfot och importen 500,286 dito, så att den förra öfverstiger den sednare med ej mindre än 10,842,035 kubikfot; och jemföres sistnämnda summa med motsvarande summor för åren 1858 och 1859, befinnes öfverskottet, hvarmed exporten öfverstigit importen, hafva år 1860 varit 2,583,777 kubikfot större än år 1858 och 905,567 kubikfot större än år 1859. Exporten af spanmål har således äfven under år 1860 varit i fortsatt tilltagande. Vill man nu i en sammandragen bild uppfatta :esultaten af förra årets sträfvanden och åtgärler. så vidt de röra landtbruket. så cekall man