I 1 Id t I ; i mjöl med användande af ånga. Det hygro-iskopiska vattnet i mjölet, som enligt Payen I I kan genom denna apparat reduceras till 6 j , itransport och förvaring sålunda förekommas. 4 ; jej varit undantaget från dessa olycksfall. J I den nytta, att de ledt tanken på nödvändigi mänt afdikningssystem i stället för de när;iunder förlidet år nästan öfverallt orsakat iförnyad nådig proposition derom göres, helst Idustrien. jceultes appartenant aux communes, hvilken hrr Marguerite och Sourdeval uppfunna melämne i stor skala. dTning om alla de rika följder som denna utölvad 1 äatskiliga sjöstäder; men de appa rater man användt hafva på en gång varit dyra, komplicerade och till sin verkan både inskränkta och osäkra. Mjölets torkning är dock af största vigt, ej allenast för exportören utan äfven för bagaren, som icke kan beräkna resultaterna af sin brödberedning så länge det hygroskopiska vattnet i mjölet kan variera utan bestämd gräns. En fransman, mr Touaillon, har uppfunnit en enkel och ändamålsenlig apparat för torkning al förlidet år utgjorde från 12 till 25 procent, procent, och mjölets förskämning under Jag har nämnt de öfversvämningur som betydliga förstörelser. Afven vårt land har De hafva i de flesta andra länder medfört heten af vattendragens reglering och ett allvarande afdikningarne utan system och utan sammaunhang sinsemellan. Dettorde ej vara förmätet att hoppas, det rikets ständer, efter den erfarenhet som vunnits förlidet år, ej skola väzra anslag till dylika arbeten, om rikets ständer redan vid 1856—57 årens riksdag förklarat, det en afvägning af landets vattendrag med en derpå grundad allmän afdikningsplan borde bereda stora fördelar både för det allmänna och den enskiita inI Frankrike har förlidet år en författning blifvit utfärdad under titel: 4Loi relative la mise en valeur des marais et des terres msynes böra blifva af de mest välgörande följder för landets odling. Under de sednare åren har man — utgående från den vunna erfarenheten att växternas rötter äro i behof af luft — föreslagit och äfven på åtskilliga ställen utfört anläggning: n af så kallade luft-diken. Risler har dock genom sina intressanta försök visat, att sådana d:ken, eller inledandet af luft i van: liga täckdiken motverkar det åsyftade ändamålet, enär det just är det atmosferiska lufttrycket, befrämjadt genom förtunningen af luften i dikningsrören, som gynnar vattnets snabbaaflopp och luftensinströmmande ofvanifrån genom de efter vattnets bortgång uppkommande tomrummen. Han föreslår derföre sifon-formiga dikesmynningar, i afsigt att hindra luftens inträngande uti dikningsrören. Mr Smith på Lois Weedon har äfven u ter förlidet år fortfarit med sitt åkerbruksexperiment i stor skala, att år efter annat efter en alldeles egendomlig metod odla hvete på samma åker utan gödsel: Aret 1860 var det fjortonde i ordningen, och skördarne hafva med hvarje år ökats. En kommission utsedd af Central Farmers Club hade, på mr Smiths begäran, på stället undersökt hans åkerbruk och till alla delar bekräftat hans uppgifter. ) Hr Barral i Paris har i Nuvember 1860 inlemnat en afhandling till franska vetenskapsakademien röra de af honom verkställda undersökningar af atmosferiskt vatten, enligt hvilka de fasta delar som erhällas vid afdunstning af regnvatten innehålla 0,2 till 1,1 procent fosforsyra. Andra kemister hafva redan ådagalagt att atmosferen kan meddela jorden qväfve; hr Barral har nu äfven visat att den kan meddela henne fosforsyra. Det bör dock ej förbises att qvantiteter.a af dessa ämnen äro så små, att 20 år skulle behöfvas innan jorden kunde ur luften vinna så mycket derat, som erfordras för att frambringa en enda skörd. Bland de i främsta rummet stående till-1 dragelser under förlidet år är dock den af toden att utfälla juftens qväfve genom användande at baryt (tungjord) och sedan. genom det vunna qväfvets forening med vattnets väte bilda ammoniak. Detta sätt att af luften och vattnet — tvenne ämnen, hvarpå tillgången är obegränsad — bereda ett vigtigt gödningsmedel belönades på exositionen 1 Paris den 17—24 Juli förlidet år med den stora guldmedaljen. Den sålunda v:nna luftgöd:eln? har i Frankiike blifvit försökt och skall : afva gifvit mycket gynsamina resultater. Derom är ej hel er egentligen frågan. Hvar och en vet att ammoniak är ett verksamt gödningsämne, oberoende af den källa, hvarifrån det erhållits. Frågan är om någon metod finnes alt bereda detta gödningsämne till erforderlig mängd och för så billigt pris, att det kan blifva användbart för jordbrukets behof. Sedan uppfinnarnes förfaringssätt, som i början hölls hemligt, numera blifvit bekant, synes inga hinder vara för handen för ammoniakens frambringande till billigt pris och i obegränsade qvantiteter. I sjelfva verket har också redan en mr Clark i London tagit patent på denna f brikation och är sysselsatt med inrättandet al en fabrik för beredande af nämnda gödningsMan kan svårligen göra sig en föreställupptäckt kan medföra, ifall beredningen i stort lyckas. En annan och som det synes vigtig tillgång på ; ödningsämnen har blifvit beredd 2enom upptäckten af guanolagren på Bakersoch Sarvisöarne. Liebigs, Barrals, Payens och Malagutis undersökningar af guanon :rån Bakersön hafva gifvit det resultat, att den innehåiler en större mängd fosforsyres) Mr Smiths ofvanantydda metod för hveteodling omförmäldes redan i hr Nathhorsts berättelse vid akademiens förra årssammankomst. Hufvudmomenterna i denna metod äro, dels att hvetet utsås på vissa tegar, hvarvid sådana af lika bredd som de förra och emellan dessa lemnas obesådda, hvilka sednare under hösten