Aftonbladet – 9 september 1861, sida 2

, Lund, vetenskapsakademien 1 btockholm, Helsingfors, Kiel, Fyens litterära sällskap och danska historiska föreningen. Kollegiets ordförande aflade sin tacksägelse. Härefter utfördes första delen af en utaf Arnold komponerad kantat, upplästes en redogörelse för universitetets historia och verksamhet, samt afsjöngs slutligen sista delen af kantaten. Ett antal at stadens invånare hade inbjudit universitetets personal m. fl. till en middag. Der föreslogs en mängd skålar, bland annat för universitetet af statsrådet Stang, för de främmande vetenskapsmännen af prosten Jenn, för de qvarlefvande studenterna från 1813 f professor Welhaven, för Kristiania kommun at prof. Hallager och för Sverge af vrofessor Schweigaard. Han talade om broterstapet mellan svenskar och norrmän, nvilket blifvit så mycket befrämjadt genom begge ländernas universit ter och studeranle ungdom. Han sade att ehuru bokstafligt sant det är att det danska universitetet är :oder till det norska, och ehuru stark förbindelsen än varit och är mellan dessa inättningar, så vore han dock öfvertygad att exelverkan mellan de svenska unisersiteerna och det norska efterhand skulle blifva lika stark samt att skilnasven skulle blifva blott skilnaden mellan det förflutna och det kommande. För sin del förklarade han att han som yngling hade lärt mest af det danka, men som man lika mycket af de svenska universiteterna. Prof. Carlson: från Upsala svarade härpå: Ett ord till tacksägelse må det tillåtas mig yttra; let blifver tillika ett bekräftelsens ord. Svenskar och norrmän äro bröder! Ja väl, på detta brödraskap hvilar vår framtid. Må vi se fram mot den, förtröstansfullt byggande vårt hopp på Försynens ledning, hvilkens hand vi tro oss tydligen skönja i de skickelser, som fogat våra öden tillsammans. Om äfven ett moln understundom stiger upp på vår himmel, skall det skingras af samma sol, som gifver brödraskapet ljus ochå värma. De svenska universiteterna erfara djupt sin frändskap med det norska. De, som äro kallade att inom Norden föra Sanningens strålande svärd, och att tillika, i fredlig idrott, utså den andliga odlingens frön i uppväxande slägters sinnen — skulle de icke känna, att striden, som de hafva att bestå, är gemensam, att jordmånen, i hvilken deras utsäde faller, är enahanda? Vid ett tillrälle som det närvarande erfares detta med full styrka. Den personliga beröringen talar ett språk, som ej kan jäfvas. Och hos hvem förnimmes Jet väl hörbarast — med rätta är det erinradt — om icke hos det uppväxande slägtet sjelft? Detta slägte, som framtiden tillhör, det vittnar om framtiden klarast. Vind och vågor hafva hindrat vår ungdom att här sjelf uttrycka hvad den känner; men intet afstånd försvagar dess deltagande. Vi, som lyckönskande hafva bevittnat Kristiania universitets med så mycket skäl fröjdfulla återblick på den tid som förflutit, nedlägge i våra tacksägelser för festens glädje trofasta välönskningar för det kommande! Dagen slutades med en af studentsamfundet på Klingenberg gifven fest, hvilken äfven var besökt af fruntimmer. Der afsjöngos flera sånger, ef hvilka vi meddela följande af A. Munch för de nordiska unversileterna: Der staa i Brödres Larde Vel Urtegaarde tre, Saa lysteligt de stande Med Blomst og Frugt at se. Der, i de grönne Gange, Gaar Landets Ungdom fro, Mens Visdomsord og Sange Mildt fylde Lysets Paa Fyrisvold den ene Er Odins egen Lund — Der Templets gamle Stene End vie hellig Grund. Den anden smiler yndig Paa Skaanes rige Vang — Dog är dens Tale fyndig Med Nordens zegte Klang. Den tredie vel vi kjende: Der vore Fedre sad Som Aandens Ungersvende I gamle Axelstad. Vel dyrke vi nu hjemme Vor egen Fjeldgrund haard, Dog aldrig kan vi glemme Den danske Modergaard. Lad höit da hilset vere De Urtegaarde tre! — De blomstre fuldt med Are Saa lysteligt at se! — Nu hjelpe de at feire Vor egen Haves Fest — Thi skal vi Aandens Seire Med dem og dele bedst! — Under festen ingingo helsningar från flera delar af Noige till universitetet. Det kom äfven följande från Upsala: Consistorium academicum i Upsala anhåller vänligen att dess deputerade ville meddela den akademiska senaten i Kristiania, att consistorii ledamöter i denna stund med hjertligt deltagande erinra sig den minnesrika glädjefesten, som brödrafolkets universitet nu firar. R. Olivecrona, Universitetets nuvarande rektor. Deputerade från studentföreningarne i Lund, Upsala och Köpenhamn hunno ej ankomma tll Kristiania förrän sent på qvällen, emedan ångfartyget blifvit 27 timu ar uppehållet af storm. I onsdags gåfvo universitetets lärare och embetsmän en fest för de främmande gästerna och stadens förmanskap. Slutligen skulle studentsamfundet i fredags gifva en afskedssexa för de främmande gästerna. NORGE. Den 3 dennes invigdes studentsamfundets nya byggnad med en fest, hvari omkring 500 herrar och damer deltogo. På långväggen af festsalen stå, bland andra, byster af Tegner, Geijer och Berzelius, skänkta af konungen. Under tal, sång och dans tillbragtes natten på det gladaste sätt. Några svenska natursångare ha gifvit en talrikt besökt konsert i Throndhjem. I norra delen af Throndhjems län roade sig några personer förlidne midsommarafton med att — åka på skidor. ee Ar AA — rn a fr LL DD AA AR pu