Aftonbladet – 7 september 1861, sida 1

ningen al en komite, som erhällit uppdrag att afgifva betänkande uti åtskilliga landtförsvaret rörande frågor. Omfånget och ristningen af det uppdrag, som blifvit denna komitå förelagdt, känner man icke, utan befinner man sig i detta hänseende på gissningarnes och de lösa ryktenas område. Det är under sådana omständigheter vanskligt att kommentera åtgärden, men det ämne hvarmed komiten skall taga befattning är alltför vigtigt för att saken skulle kunna lemnas utan all uppmärksamhet. Otvifvelaktigt är, att frågan om landtförsvarets ordnande på ett sädant sätt, att det i möjligaste måtto betryggar fäderneslandets sjelfständighet, är af lika om icke mer påträngande vigt än frågan om sjöförsvarets ordnande, med afseende å hvilket man nu, ehuru i sednaste laget, synes blifva betänkt på några genomgripande mått och steg. Derföre skulle man också förmodat, att den nu nedsatta komiten varit ämnad att taga det vigtiga är net i hela sin omfattning under öfvervägande och att afsigten varit, att tillmötesgå den mening, som genom folkbeväpningsrörelsen gifvit sig på ett så otvetydigt sätt tillkänna i landet. Men att döma såväl af komitens sammansättning som af hvad som under hand förljudes, torde detta näppeligen blifva händelsen, utan är det anledning antaga, att komiten kommer att uteslutande sysselsätta sig med detaljangelägenheter rörande den nu befintliga armån. Att detaljer finnas, som äro af den största vigt — såsom, exempelvis, ambulansoch sjukvärdsväsendet — är obestridligt; men man hade haft rättmätiga anspråk på att, i en tidpunkt sådan som den nuvarande och i betraktande af den inom nationen rådande stämning, regeringen icke skulle velat möta näst sammanträdande ständer utan att visa sig ha i någon mån förstått det närvarande ögon: blicket och försökt att på det för fädernesiandets sjelfständighet och framtida säkerhet mest betryggande sätt förverkliga nationens tydligt tillkännagifna önskan om försvarskrafternas stärkande på basen af en allmännare folkbeväpning. Farhågan att det icke blir i denna riktning den nu tillsatta komiten kommer att verka ger sig flerestädes tillkänna, och vi finna bland annat i ?Göteborgs Handelsoch Sjöfartstidning? ett yttrande i ämnet, som vi här återgifva: Uti ingendera af dessa komiteers — säger Göteborgs Handelstidning — hafva de respektive departementscheferna tagit plats, hvaremot man icke torde alltför mycket misstaga sig om man antager, att de båda nu utsedde komitå-ordföranderne äro departementschefer in petto. Deras förordnanden synas böra vara en avis åt såväl statsrådet Björnstjerna som statsrådet Ehnemark, hvilken de icke lära kunna missförstå. I öfrigt förekommer mellan de båda komitgerna den anmärkningsvärda olikheten, att under det i sjötörsvarskomiten blifvitinkallade flera män, som ej tillhöra yrket, så är den nu tillsatta landtförsvarskomiten renad från alla dylika elementer; här äro endast militärer, med undantag af doktor Lundberg, som blifvit inkallad i och för den militära sjukvården. Ett sådant förhållande är så mycket besynnerligare som, enligt sakens natur, sjöförsvarets ordnande påkallar yrkes-kunskap i långt öfvervägande grad, hvaremotilandtförsvaret ingå momenter, som mycket påkalla civila insigter. Här möter ock den vigtiga frågan om folkbeväpningen. Om det också ej för vår krigsminister blifvit klart, att ett betryggande landtförsvar för Sverge icke blifver möjligt, utan att det nuvarande otympliga beväringssystemet ersättes af en nationalbeväpning, t. ex. efter Gotlands nationalbevärings mönster, så har dock detta blifvit klart för landets hela upplysta opinion. Vi känna ej om i den nu förordnade komiten någon målsman finnes för en sådan åsigt; men visst synes det vara att svenska folket aldrig skall kunna undergasta sig några betydligare uppoffringar för ett system, om icke ingår på denna bana. Man har förlorat allt förtroende till det gamla förfarandet att begära anslag på måfå, utan att erbjuda någon borgen derför att de blifva ändamålsenligt använda. Vi tro icke att nationen skall skygga tillbaka för äfven rätt stora offer åt åtgärder, som verkligen betrygga vår sjelfständighet, när en genontänkt och fosterländsk plan härtill framlägges; men man skall se sig noga före innan man beviljar anslag till fortsättande af den gamla slentrianen, hvars grundtanke är uppehålland t af en militärkast, som i farans stund icke kan försvara oss, men som är rätt mycket egnad att utgöra ett redskap i maktens händer till allebania syften, derest en styrelse uppkomme som vore böjd för äfventyrligheter. a Det är ett stort uppdrag, som nu blifvit lagdt i den nedsatta komitens händer, och väl må man önska att den skall visa sig vuxen denna stora uppgift. Men nog hade man bättre på förhand stämt opinionen för densamma, derest man här, såsom i sjöförsvarskomitn, inkallat äfven män utom yrket, kända för att med intresse omfatta den rörelse, som nu pågår i hela landet, hvars fosterländska mål är att betrygga vår frihet och sjelfständighet.? —! Sedan konungen af Nederländerna utnämnt kaptenen vid marinregementet IH: T. Hult till officer af nederländska Ekekroneorden så har K. M. tillåtit bemälde kapten att.nämnde ordenstecken emottaga och bära.