Aftonbladet – 6 september 1861, sida 2

peter hört om en bildningsanstalt för sjuksjö terskor. Ni har inogifvit mig en god id, mrs Tamplin; jag skall lära mig act blifv sjuk. sköterska, . Hå, bevara mig! jag hade visst icke för afsigt att ingifva er en så orimlig tanka. En ganska god tanka och ällsicke orimlig. Det finnes uppfostringsanstalter för sjuksköterskor — jag kommer nu ihåg at is har hört talas derom — der eleyerna, eller hvad de skola kallas, få genomgå vissa da för att se, huruvida de passa för ehha kallelse, och om de göra det, skickas de till lasaretten eller der de bäst behöfvas. tEn lasarettssköterska! utropade mrs Tamplin alldeles handfallen ; ingen vid sitt fulla förstånd skulle väl vilja antaga er dertill. Först och främst — förlåt mig, men jag säger det af välvilja — är ni för vacker att med trygghet kunna vistas på ett lasarett: den här verlden är inte något himmelrike, kära, unga miss; och vore ni för det andra så ful som helst, är ni icke stark nog för allt det mödosamma, svära arbete man får vänta sig på ett lasarett. Eburu långt rån att inse hvad hennes utseende hade för gemenskap med att denna verld ej är något himmelrike, kände sig Lavinia nu alltför osäker på sitt eget omdöme, för att känna någon böjelse att bestrida saken. Hon återförde i stället såmtalet till det föregående ämnet och sade : Ni anser mig således vara nog skicklig för all söka en guvernantplats?t Mrs Tamplin sade detta vara hennes fulla öfvertygelse. 3 4Och vill ni vara så god att säga mig, fortfor Davinia,y huru jag skall gå till väga, för att söka en sådan befattning?4 :