Jak. Han hade olyckligtvis blifvit alldeles förlerfvad af en körrektionist, hvilken i egenskap sf gesäll varit i Vogts kondition: Denne hade ärt gossen: allt. ondt samt gjort honom lögnakig och uppstudsig, och uppgaf hr Vogt, att rela denna chikan mot honom vore en tillställding af hämnde gesäll. Ordföranden gjorde härvid hr Vogt uppmärksam på att det ingalunda lände honom till ursäkt, utan tvärtom låge honom fill last, om han åtit ett barn på sådant sätt förstöras genom sammnanvaron med en så dålig menniska. Dethade varit hans pligt att förekomma sådant medan lef kunnat hjelpas. Vogt, som ej kunde förmås bekänna, att han illdelat gossen den misshandling, hvaraf de i äkarebetyget upptagna skadorna följt, medgal lock slutligen, att han med en rotting tilldelat gossen omkring 10 obetydliga rapp. Som vittnen emellertid finnas att tillgå, begärde stadsfiskal Kock uppskof med målet för deras hörande. Norstedtska målet. Under tillopp af ett stort antal åhörare fort: sattes i dag ransakningen i detta mål, hvarom vi nu endast hinna meddela, att icke mindre in 8 nya vittnen hördes. Af dessa instämde skomakareenkan Jonsson till alla delar i det vittnesmål, som guldarbetaren Engman vid förra förhöret afgaf angående Lindqvists efter visitationen till Engman fällda yttranden. Ett vittne, hustru Carlsson, berättade att hon, ett par dagar före den då visitationen egde rum hos Nor: stedt, hade sett ett armband af de hos fru Steuch stulna i konstapel Wirströms hand, hvilken vid tillfället samtalat med den hos honom då varande Jerngren öfver ifrågavarande armbands värde. Detta vittnesmål förklarade Wirström på det sätt; att han efter stölden hos fru Steuch gjort besök hos alla stådens pantlånare, bland annat hand landen Bergholtz, hvilken uppgaf att hos ho pom ett guldarmband nyss förut blifvit pant satt. Wirström hade då begärt låna detta, sont var ett mindre slätarbetadt armband, för att vis det för fru Steuch, som dock ej vidkänts det samma. Detta vore anledningen till att hustru Carlsson sett ett armband i Wirströms hand Hustru Carlsson tog deremot på sin ed, att de icke varit ett slätt mirdre armband, såsom Wir ström uppgaf, utan ett större vridet och arbe tadt armband med Penn som hon sett Wirströn:. innehafva och som befunnits tillhöra fru Steuch. Lindqvist. som under ransakningen åtskilliga gånger förifrade sig framställde jäf mot ett par! utaf de af Norstedt åberopade vittnen, hvilke jäfsanmärkningar dock af rätten underkändes. Vid början af förhöret inlemnade stadsfiska; Bilfversparre till rätten en skriftlig anhållan at: ätten måtte i sammanhang med målet upptaga den skrift, som Norstedt vid förra förhöret in lemnat, men återtagit, enär: hans åtgörander som chef för hemliga polisen deri blifvit framällda på ett för hans heder menligt sätt.. Som enna skrift, ehuru af Norstedt återtagen. ikväl genom tidningarne fått offentlighet, an höll han nu att de mot honom deri gjorda angifvelser måtte behandlas i sammanhang med den förevarande ransakningen, på det att har måtte blifva i tillfälle att mot f, d. poliskonsta peln Lindroth framställa de yrkanden om an svar, ihvartill han kunde finna sig befogad. Norstedt, bestred likväl nu denna skrifts vidare upp: tagande, såsom ej till: målet direkt hörande hvarföre rätten cj heller ansåg sig kunna bi alla stadsfiskal Silfversparres yrkande, utar hänvisades han att mot Lindroth, nämda skrifts författare, utföra den talan, hvartill han kunde finna sig befogad. ;. Jerngren fortfor i sitt nekande att hafva förvfvat stölden, men afgaf en slags bekännelse. som om möjligt ännu mera Stars inveckla måJet. Afven af honom framställdes åtskilliga jäfsanmärkningar mot vittnena, som dock af rätten underkändes. Ordföranden frågade derefter Norstedt, om icke hansxlotter varit 1 saken. inblandad, samt anpä att det inkomna polisprotokollet ej inneölle något hvarken om förhöret med henne eller hennes häktande; hvarpå Norstedt förklarade att hon blifvit under ransakningen i saken fri: känd, men vatt han ännu icke löst protokollet. ; Norstedt fortior för öfrigt i sitt yrkande om sin hustrus försättande på fri fot, hvilket af rät ten bifölls då aktor ej hade hågot deremot; deremot ansåg sig rätten för närvarande ej kunna bifalla Norstedts yrkande om konstaplarne Lind qvists och Wirströms inmanande i häkte. Viskola i morgon meddela fullständigare redogörelse. — Maskinisten å en af de små ångsluparne Carl Sandberg är uti polisen tilltalad att en afton i förra veckan hafva uti Allmänna gränden å Djurgården försåtligen öfverfallit timmerman nen Hultman och med en s. k. blypiska tilldefat honom ett så svårt slag i pannan, att stor blodförlust ;ppkommit och Hultman i flera dagar varit sängliggande sjuk. Da det derjemte öpplystes att en af Sandbergs sällskap vid samma tillfäl e tilldelat brädgårdsarbetaren Ericsson ett knifhugg, så anstår målet till annan dag för applysningare vinnande. Sandberg, som nekar, ålades att nästa lördag vid hemtningsäfventyr åter tillstädeskomma. — I går hade man uti poliskammaren den gorgliga anblicken af tvenne 8:åriga pojkartilltalade att i badsumparne vid Kungsholmsbron och nedanför Stora Barnhuset hafva ur fickorna på kläderna, tillhöriga personer som badat, tillgripit portemonnäer innehållande större och minre penningelopp. De undsluppo med en varning, men skulle af föräldrarne i poliskonstapels närvaro agas. LANDSORTS-NYHETER