Rättegångsoch Polissaker. Ett tullmöl. ; Vid rådhusrättens afdelning för tullmål förekom vid sednaste rättegångstillfället ett mål, angående ett större äh å smugelgods, för någon tid sedan verkstäldt-å ångaren Svea, kommande från Lybeck. En jude; mycket liten till växten, vid namn Schenck, hamburgisk undersåte, som lärer göra sg affärsresor på Stockholm och förut skall ha ådragit sig POE pe pr spe up märksamhet, har blifvit tilltalad; såsom vätande egare till det anhållna smuggelgodset, bestående af åtskilliga större och mindre paketer, innehållande siden, urkedjor, knappar m. m. Godset hade blifvit anträffadt i maskinrummet, undanstucket på åtskilliga ställen derstädes. Schenck har RT förtid förnekat sig vara egare till det anhållna godset. Då målet sednast förevar, inställde sig Schenck, biträdd af tolk, enär han ej förstår svenska språket: : Tyenne vittnen, tillhörande besättningen å Sveä, hördes, och intygade det ena af dem, att Schene som vid ifrågåvarande resa varit eng en Svea, under den tid ångbåten legat i Lybeck en afton omkring kl. 11, kommit om bord med ifrågavarande paketer, som han sjelf nedburit till eldaren Holmberg, hvilken af Schenck fått i uppdrag att hjelpa honom insmuggla paketerna till Stockholm. Holmberg hade om saken tillsport sina kojkamrater, hvilka dock härmed ej velat taga någon befattning. Paketerna hade ti en början legat i kojen, men sedan under resan blifvit undanstuckna här och hvar i maskinrummet. Ett annat vittne intygade ungefär detsamma. Enär emellertid, jemte ifrågavarande gods, åtskilliga .cigarrlådor äfven anträffats, och ett af vittnena uppgaf, att dessa skulle tillhöra Holmberg sjelf, så uppsköts målet för Holmbergs inkallande, på det att rätten skulle fåutrönt, huruvida dessa tillhörde Schenck eller Holmberg. Schenck bestred fortfarande atthan vore egare till smuggelgodset samt sökte skylla ifrån si på en sin trosförvandt, hvilken äfven varit blan passagerarne och hvilken Schenck endast tjenstvilligt hjelpt att nedbära paketen till Holmberg. Som-han emellertid ej kunde uppgifva denna persons namn, fästade rätten dervid intet afseende, och då Schenck såg alla sina bemödanden fruktlösa, utbrast han slutligen ifrigt: Jack will schwere! Jack will schwere! Advokatfiskal Tham yrkade att, som Schenck vore utländsk undersåte, han måtte åläggas att antingen ställa borgen för böterna eller träda i allmänt häkte. Som emellertid Schenck erbjöd sig att ställa borgen, lät rätten dervid bero, med föreläggande för Schenck att sig personligen till nästa rättegångsdag inställa, biträdd af sin tolk. Misshandling af barn. Såsom vi förut omnämnt, har handskmakaren Vogt och hans hustru i poliskammaren varit tilltalade derföre att de ganska illa misshandlat en hos dem i lära anstöld minderårig gosse vid namn Oscar Södergren, som de nttagit från barnhuset. Målet har från poliskammaren blifvit remitteradt till rådhusrätten. Då det sednast derstädes förevar, instälde sig ossen Södergren såsom kärande. Som han ej kunde uppgifva hvilka hans föräldrar voro och saknade annan anhörig eller målsman, uppträdde stadsfiskal Kock i sistnämnda egenskap: svarande sidan instälde sig endast hr Vogt under uppgift att hans hustru vore sjuk. Det ka protokollerna bifogade läkarebetyg innehöll, att gossen Södergren vid besigtningen efter den undergångna misshandlingen haft flera sammanflytande blånader med extravaserad blod i cellväfhaden å bakre delen af-kroppen, smärre blånader å låren äfvensom-åtinningarne. Gossen berättade att. han fått. röna den omenskliga behandlingen, derföre att han, som varit skickad i ett ärende till staden, blifvit af fru Vogt misstänkt att på återvägen hem till husbondefolkets å Södermalm belägna bostad ha färdats med ängslup från Flugmötet till Ragvaldsbro, soch hade fru Vogt påstätt att gossen af hennes penhingar tillgripit den slant, som han till ångbåtspollet: för färden: begagnat. Då gossen nekat härtill, hade han först: tått stryk af fru Yo och sedan af-herrn.. Ehuru oskyldig, hade han å; för att undgå: vidare misshandling; påtagit sig ått ha farit med båten; men uppgifvit att hån fått slanten till polletten af.en kamrat,-och. då detta befanns vara osanning, hade -makarne Voj inya misshandlat honom. —— 3 PRE Vogt nekade att hafva slagit gossen; han hade endast gifvit honom ett par rapp, och uppgaf Vogt att gossen skulle vara mycket vanartig och