NSP AES lund, men det var ett Pojkstreck, ett dåligt skämt.t Nej, nej! afbröt Kumming, talet var ett mästerstycke. Stoppa på dig borgmästarens tal till en annan gång, bror Tinnerlund, skreko flera röster. Saken har talat för sig sjelf. Sunda förnuftet har tagit ut sin rätt.t Sunda förnuftet, hvad vill det säga?t frågade Hummelström. Sunda förnuftet... det gillas ju icke i professor Bosfföms statslära. Det duger ju inte! Nej, gubevarst, instämde Tinnerlund, i det han for med banden öfver pannan, liksom för att framkalla en djup tanke, sunda förnuftet duger inte, gillas platt inte! Det är mycket säkert, he, he, het, inföll Kumming. Mina herrar, yttrade han med hög röst. Jag bjuder alla som ha sundt förnuft till mig på sexa i afton. Dem deremot, som fördjupat sig i professor Boströms statslära, vänta bal och supå i vår Herres? lysande salong. Får jag då några gäster i min simpla lokal ?t : ecJa, ja! skrek luräliteten under det att; borgmästaren och Tinnerlund ilade bort med sina fruar till baron Hägerstjernas palatslika hus, der ett skimrande ljushaf strålade från kronorna i taket och förbländade en del af borgerskapet jemte de flesta embetsmän och en del ansedda? landtboer. Borgarfruarna suto i en rad längst ned vid dörren och beundrade det fina möblemanget. Fru Tinnerlund tyckte sig vara ett hufvud högre än vanligt. Hennes hjerta klappide vid tanken på att möjligen blifva uppbjuden: till polonäsen af ingen mer eller mindre än hans: nåd sjelf. Hon öfvertänkte derföre huru hon skulle gå, hvad hon skulle säga, huru hön skulle skicka sig, i fall en sådan ära vederfors henne. Hon undrade äfven om