Aftonbladet – 3 september 1861, sida 2

Alla nya hyresgäster voro mål för mr famplings misstroende och de dagar då hor erhöll någon sådan voro fulla af en särskilc oro att, om det var en man, han skulle vara en brottsling, kommen i afsigt att plun dra och mörda henne, eller, om det var er qvinna, att hon skulle vara medlem af nå. got tjufband, skickad i afsigt att släppa in sina medbrottslingar. Vi böra dock erkänna att miss Jones redan vid första åsynen hade funnit så mycken nåd hos den misstänksamma enkan, att hon blef förskonad från en :ådan förnärmande misstanke. Men om älven temligen fri för oro rörande någon komplott emot sitt lif och sin egendom, fa n mrs Tampli : snart en annan. orsak till fruktan och hemska fantasier, hvilken hon flitigt bearbetade. Denna orsak -— och den var giltig nog — var den nya hyresgästens fortfarande, dödslika stillhet och tystnad, om hvilken ho i genom oupphörligt förnyade Observationer hade försäkrat sig. Folk kommer ej och lager sig rumX, resonnerade den oroliga värdinnan under mellanstundernå, då hon ej stod vid dörren och lyssnade — folk kommer icke och tager sig rum för att sitta fa i mörkret, liksom de hade slagit vad; et var inte naturligt alls; folk brukade väl röra sig, hosta, nysa, säga till om lus med ett ord: — gifva något tecken till att de lelde; gjorde de icke det, ja, då måste de säkert hafva fallandesot eller — Då mrs Tamplin kommit så vida i sina rgumenter med sig sjelf, erinrade hon sig att en gång i tidningarne ha läst om någon -— hon kunde icke påminna sig huruvida let hade varit ett fruntimmer eller en herre, men trodde nästan att det var ett fruntimner — om någon var det emellertid, som rade hyrt sig rum, blott i afsigt att der taga örgift eller skära af sig strupen, hvilket det