En resa i Lappmarken. Vi meddela här nedan efter Dagligt Allehanda ett nytt bref från kaptenlöjtnant Petterson, skrifvet i Arjeploug efter en resa från norska kusten genom Piteå Lappmark: Mitt förra bref var dateradt Grötöi Norge den 15 Juli. Jag befinner mig nu åter i överge och uti sjelfva bjertat af Pite Lappmark. Den 15 på aftonen gingo vi ombord på norska ängfartyget CAgirt och följande dag tidigt på morgonen anlände vi till den lilla staden Bodö, en ruskig stad utan kyrka, men ändock amtmannens (d. v. 8. landshöfdingens) residens. Sedan vi provianterat, .vantirade vi något öfver en mil till ett ställe, som heter Nystad, och derifrån foro vi med båt inåt en vacker fjord till en grönskande dal mellan höga berg, den s. k. Saltdalen. Här träffade vi en tjenstvillig och hygglig man, länsman Sejersled, som sjelf följde oss några mil på vägen. Det bar nu af till bäst — vi blefvo ryttare i lappskor — och anlände på aftonen efter 17, mils ridt till en gård, Kvele, och vandrade derifrån till Evensgård, der vi qvarstannade öfver natten. Den 19 Juli hade vi en besvärlig dagsresa. Våra eaker buros af 2:ne hästar, men vi måste sjelfve vandra (ill fote. Nu började uppstigningen på fjellarna. Vägarne (gångstigarne) voro så branta, att det nätt och jemt var möjligt att stiga uppför dem. Oupphörligen bar. det: uppåt. Framför mig såg jag blott en skyhög, brant vägg oc under mig en stupande afgrund: Hästarne hade mycken svårighet att komma upp, emedan de ofta gledo tillbaka på den af regnet uppblötta marken. Snart började det regnå, hvarigenom uppstigningen ytterligare försvårades. Vi voro nu åter uppe i de höga fjellarne, ödslighetens och den eviga snöns region. Plötsligt kommo vi till en brant oeh sågo med förvåning under våra iötter en djup.dal, ötver hvilken molnen :simmäde (vi sågo molnen oivanifrån), och mt ————A 2 2070o0mamw LT