Aftonbladet – 31 augusti 1861, sida 1

STOCKHOLM den 31 Aug. Genom en mer än tioårig erfarenhet känner man den taktik, som f ljes af den nuvarande regimen i Frankrike, att utgasta ankar, att bringa å bane frågor, egnade att på ett eller annat håll väcka oro, au på ett eller annat håll. betraktas såsom ett hot eler ett gif akt: För ändamålet begagnas än sröskrifter, utgifna af författare, om hvilka det är kändt att deras pennor stå till h ga vederbörandes fö fogande, än den grupp at idninzar, hvilka vetraktas såsom half officiella: le Constitutionnel, La Patrie, le Pays. Visserligen är man äfven van att finna de halfofficiella vinkarne blifva officielt demenerade; men man har, alltifrån ryktena och dementierna rörande den tillämnade statskuppen ända till ryktena och dementierna om kriget mot Österrike, så ofta haft tillfälle se det de halfofficiella organerna tock halva haft någon anledning till och något syfte med sitt uppträdande, att man nu en gång för alla anser sig böra lägga vigt vid essa publicistiska fenomener, alla dementier och vederläggningar till trots. Den sednaste företeelsen af detta slag är egnad att synnerligen intressera Oss, då en fransk halfofficiel penna denna gång tagit om: hand ett ämne, som rörer: oss ganska sära: våra finska bröders nuvarande ställning. Det är redan genom telegrafen bekant, att la Patrie för några dagar sedan egnat en artikel åt finska frågan — en händelse, som blir ännu märkligare, då man erinrar sig att åtskilliga korrespondenter från Paris med anledning af konungens af Sverge besök hos fransmännens kejsare gissat och förutsagt, att man innan kort skulle få höra talas om någon förtryckt nationalitets jemmerrop, eller ?smärteskri?, för att mera bokstafligen öfversätta den gängse tyska termen. Vi äro ännu icke i tillfälle att fullständigt meddela Patrie-artikeln, men af en korrespondens till ?Kölnische Zeitung? finner man, att den sysselsätter sig med det finska folkets lidanden, anspråk och rättigheter, med ett ord, bringar för första gången å bane hvad tidningen kallar den finska frågan. Sedan den talat om likheten mellan förhållandena i Ungern och i Finland och om de båda folkens gemensamma ursprung, gifvit en framställning rörande fibnarnes historia och rättigheter samt hotat kejsaren af Ryssland en smula, afslutar Patrie sin artikel sålunda: Finnarnes sak är solidarisk med den stora rörelse, som för närvarande ådrager sig Europas uppmärksamhet. Det: är af vigt att konstatera, att inom det ryska riSket i norden likasom i södern gifva sig tillCkänna samma rättrådighetens, oberoendets Soch rättvisans ider på ett sätt, som slutSligen skall tvinga de absoluta regeringarne Satt åtminstone erkänna och visa aktning Sför de lagar, till hvilka de lemnat sitt samCtycke, intilldess framtiden kommer att bevilja de undertryckta nationaliteterna något mer. En korrespondent till Independance belge omförmäler likaledes artikeln och tyckes med temligen oblida ögon betrakta detta försök att bringa å bane ännu en nationalitetsfråga i Europa till de många, som der redan stå på dagordningen. Det belgiska, bladets korrespondent yttrar: :. ; Det förtjenar anmärkas att la Patrie, som Ssedan några dagar tyckes ha åtagit sig att Sförsvara prias Murats anspråk ineapolitanska frågan, denna afton offentliggör en artikel, som säkerligen skall öfverraska EuSropa genom den deri meddelade underrät4elsen, att det finnes ännu ennationalitetsfia, hvil en hitintills förblifvit obemärkt: den fiska frågan... Listan på nationalitetsj