Aftonbladet – 29 augusti 1861, sida 3

Jlägger man härtill hans landthushållningsbestyr; hvärnmed hän så oklokt blifvit-belaÅstad, så blir Kan öfver höfvan sysselsatt, så vida de skola skötas rätt. och med behöflig öppen Och huru många embetsmän ha väl en scar? AA än pastorn — åtminstone såsom förhållandet ännu är? Huru många Tkunna med mera lugn motse den :bräckliga ålderdomen? Blir han förr e!ler sednare oförmögen att sköta sitt kall, så tager han sig en adjunkt eller vice pastor. Nå, till dessa afgå då 5 å 600 riksdaler af hans inkomster, men han har dock qvar mera än en tarflig pension; hvarmed-så mången. annan embetsman får nöja sig. Att lönerna äro så olika, ända ifrån 2000 (ja, vid några komministraturer 900 å Sp till. 8 å 9000 beror på en högst dum, felaktig och orättvis reglering, som minst för hundrade: år sedan bort vara jemkad, men som väl hehöfver ännu Pia sekler för att rättvisligen ordnas. I alla fall gifva nitton bland: tjugo pastoråt sina innehafvare en bergning,. som mången mera sysselsatt och gagnelig tjensteman kan afundas dem. Den tilltagande prestbristen eller obenägenheten att ingå i ett kall, som erbjuder sådana timliga fördelar, kan således ej bero på göromålens qgqvantitet, utan på deras qvalitet och måste härleda sig från andra orsaker än trög befordran, ringa inkomster, trägen sysselsättning, mörka utsigter för bräekligheternas tid, och dessa orsaker anse vi vara: dels det ofruktbara, dels det tediösa, heterogena och för prestens egentliga kall fremmande och hinderliga i hans funktioner och — en stigande vetenskaplig odling: För en förnuftigt tänkande yngling med sinne, håg och anlag för vetenskap och skön könst eller för det i menskliga förhållanden mera ingripande verksamma embetsmannaoch affärslifvet, måsterdet tydligen vara motbjudahde att låta — om q sitt förnuft-och sin forskande tanke, men dock deras yttringar tyranniseras . och bindås afen krass och oförnuftig symbolism och vidare att förrätta en hop föga fruktbara ceremonier, samt en a visserligen nödiga, men för honom själsdödande mn såsöm att uppskrifva öpta och faddrar, vigda och döda, anteckna nättvärdsgäster, uppläsa kungörelser, uppskrifva kollekter, föra kyrkoräkenskaper, afskrifva kyrkooch tförhörsböcker,: utfärda lysningar . och attester -m. m. m. m. De ädlare af en pastors funktioner, såsom predikandet, kristendomsundervisningen, förmanandet; varnandet och tröstandet vid särskilta tillfällen, och hans åligganden såsom ordförande i sockenstämmor, kyrkoråd och fattigvård m. fl. äro alltför mycket begränsade och undanträngas för mycket af ceremohioch småbestyren, och de egentligen andliga visa alltför otillfredsställande resultater för att ega något lockande för en till en kraftigare och fruktbarare verksamhet lifvad själ. Härtill kommer. völsättet, hvårmedelst det så ofta blifvit möjligt för den okunhigaste prest — ehuru from, beskedlig och medgörlig för öfrigt — att vinna kallelse till ett fett pastorat, samt löningssättet, som ofta sätter en pastor i ett förvändt förhållande till sinå åhörare, hvilkas själasörjare han hetes vara, och gifver anledning till ömsesidigt missnöje och söndring. Har der: jemte en yngling blifvit van vid ett bildadt umgänge, så kan man ej undra på om han ej har håg att ingå i ett kall, som ej blott sätter honom i beröring, utan nöd: gar honom. sällskapa med råa och obildade ersoner och det utan att i många försåmfinger finnes en enda bildad persons umgänn att vederqvicka sig med. Ju mera intelligent . det uppväxande slägtet blir; ju mera det redan i.skolan får smak för reella kunskåper, ju flera, .plätser;, såsom vetenskapsmän, läkare och konstnärer blifva .att. tillgå, ju mera vetenskaplig bildning -det. fordras af militärer och andra tjenstemän, ju mera bildningen utbreder sig till borgerliga yrken, ja, ju rationellare landthushållningen blir och ju större lön och inkomsij: är att påräkna. vid alla dessa befattningar samt ju mera trosfrihet bestås allaiandra utom presterna, desto mer skola intelligenta: ynglingar söka sig in på dessa banor, äfven om befordringen . der är trögare, mödorna större och inkomsterna mindre än på den pastorala vägen. Såsom en betydlig anledning till obenä-Å genheten hos intelligenta ynglingar att välja prestkallet måste ock räknas den omstän-I digheten, att kyrkan alltid varit officiellt stationär och: ej en Big städse retormerandel. och till.ljusare och förnuftigare åsigter allt mer. framskridande. kyrka, utan tvärt emot reformationens idd stannat vid sina en gång antagna :-symbola, och att,. sedan under ett halft lsekel en förnuftigare uppfattning al bibelordet, ljusare åsigter i lå äran och ett sundare begrepp om kristendomens syftemål bland de flesta af dess tjenare och mång tusende af dess bekännare: gjort. sig gällan: de, man sedan några tiotal tillbaka. — börjat I å kräftgången och låtit sig af läsare och). ariseer tvingas tillbaka till 16:de seklet krässa symbolism och att inom-församlingerne en andlig rörelse uppstått ej framåt. utan tillbakaskridande, åsyftande ej en AA lyst, utan en blind tro, ej ett sanntmoraliskt kristligt lif, utan blott ex läse: och bön: gudaktighet och en yttre, alltid tvetydig ärbarhet. Htem undrar på om en tänkande och välsinnad yngling ej vill deltagai denne reaktionära rörelse, hveri kyrkan: af: fruktan ro FÅR BRESS OD 2 TTR RR SALE SEE PA: DR vg EE AR