Aftonbladet – 29 augusti 1861, sida 3

.jtas ad generallntendenten i Piacenza, ridda -Jren Vigone. 7 2 ; : Garibaldi har den 135 dennes, då till ho Inom röfverlemnades den af italienarne i Mel bourne ;skänkta hedersvärja, yttrat sig mer mycken. bilterhet öfver de närvarande för hållandena. Han klagade: öfver den ko lossala fruktan, som uppfyller Italiens nu yarande beherrskares hjertanX, samt öfve Satt pultroner och dumhufvuden fortfarande förhindra honom att upp ylla sina förplig telser till det vredgäde al ed. Cialdini. har uti en i officiella bladet in förd. skrifvelse tackat Neapels kommunalråt för.anordnandet af en årsdagsfest till Gari baldis ära. den 7 dennes, till minde af ge neralens intåg uti Neapel förlidet år. Hvarj hjerta som slår för fädemeslandets frihet hvarje .sinne som älskar Italien, hvarje man som kallar rr frisinnad och italienare, skal ansluta sig till denna fest, som ieke blot är nationel för Neapel allena. Om bourbo nisterna skulle störa festen, så skulle natio nalgardets och truppernas bajonetter bring: dem till besinning. AMERIKA. Enligt underrättelser från Newyork af der 14 dennes hade förbundstrupperna, unde general Lyon, blifvit afseparatisterna slagnc vid. Springfield... General Lyon hade stupa icstriden. Enligt den officiella berättelser hade förbundstrupperna, med en förlust a 300 man i döda och sårade, dragit isig till. baka till Rolla. De upproriskas.förlusi hade likaledes varit betydlig. Enligt et rykte hade de upproriskas generaler Prince och Mac Culloe stupat under striden. Newyorks, Bostons och Filadelfias ban ker hade genast öfvertagit 50 millioner dol. lars af förbundslånet samt skulle ytterligare öfvertaga 120 millioner före December må. nads utgång. Ytterligare om prestbristen, Till Bedaktionen af Aftonbladet! Då man känner menniskors (i allmänhet) ifriga sträfvan efter bergning och deras myc: ket förlåtliga önskan att få den så må ig. beqväm oc gg som möjligt, kan det sy: A eraterlie t att efterhand allt färre egna sig åt ett kall, som framför de fleste andra erbjuder just dessa förmåner och som, visserligen med många undantag, lemnar er tillräcklig och ofta riklig bergning. Huru många embeten och yrken kunna i dessa fall täfla med en pastors, äfven om vi Sammantaga alla hans göromål, ej blott de presterliga, utan ätven de civila och kommunala, hvilka vederbörande. efterhand pålagt honom, antingen i brist på andra att verkställa. dem, eller i den visserligen riktiga förutsättning att hans egentligt presterliga göromål, sådana de äro föreskrifna, icke kunde upptaga hela hans tid och hvilka presteståndet, af vis omtanka; alltid varit benäget att åtaga sig. Det vill synas, som om man vid uppkomsten af hvarje nytt civiloch kommunalbestyr tänkt: det kan pastorn sköta, han har bäst tid dertill. Att men derigenom dragit hans håg från hans egentliga. kall — lärarekallet — derpå har man föga tänkt, lika litet som man brytt sig om, att genom dels en bättre anordning af hans funktioner, dels genom att-befria honom från åtskilliga af dem, göra honom till hvad han borde vara — sin församlings lärare, åtminstone i religionen:Men med allt detta och oaktadt hans göromål i sednare tider, genom vissa mindre välbetänkta författningar, såsom stadgan om sinnessjukas behandling,. ministerialböckernas afskrifning och uppgifterna om folkskölorna blifvit ökade — vågar man ändock påstå att hans käll är makligare och mindre sysselsättande än den flesta embets-: och tjenstemäns.. En pastor kan vara: myeket sysselsatt; men det är hans åkerbruk, som upptager hans mesta tid, så vida han vill sköta det så, att han derföre kan ansvara, ej derföre behöfva blygas och ej derpå förlora. Tviflar någon derpå, så tage han blott i betraktande hvad en ra utan jordbruk eller en adjunkt, som ar alla göromålen, uträttar, med undantag kanske af de vidlyftigare pastoraten, der många dagar måste förspillas på resoriembetsärenden. ; Låt oss i ett medelstort pastorat antaga 350barndop, 50 begrafningar, 20 bröllop, och för hvarje — icke sjelfva eeremonien, utan ty åtföljande gästabuden — räkna en half dag för 30 socknebud och en half dag för hvarje, så gör det 75 hela dagar; sockenstämmor, med deras protokollers skrifvande; 16 husförhör, hvardera af dessa förrättningar upptagande en dag; 3 dagar för mantalsskrifning och taxering — summa 114 hela dagar, så återstå till predikningars, skriftetals och begrafningstals författande, förmaningars afgifvande (i tid och otid, som det så. kostligt är öfversatt), kyrkooch förhörsböekers samt kyrkoräkenskapers: fö rande, ministerialböekers afskrifvande hvarje och husförhörsbokens hvart femte år, natt vardsungdomens beredelse :m. m. 190 dagar. En pastors , göromål äro många, ganska många och långt flera än de, med afseende på hans rätia bestämmelse borde vara; men de flesta af dem upptaga ä hvart för sig, särdeles lång tid. Man jemföre nu dessa hans bestyr: visst ej med daglönarens, som är sysselsatt dagen. igenom, och med bondens; som åtminstone. större delen af