Rättegångsoch Polissaker. . Stölden hos fru Stewuch. I dag fortsattes ransakningen i detta mål, D af Norstedt å sin hustrus vägnar vid förra rätte gångstillfället åberopade vittnen, nemligen åka ren Joh. Petter Andersson, guldarbetaren C. G Ernigman,; uppåässerskorna å näringsstället Bi dörren samt dalkullan Brita Hansson, voro i da; tillstädes, samt fru Steuch genem ombud. Enligt hvad ombudet uppgar. skulle guldnip pex och pretiosa blifvit tilgripna till ett sam manlagdt värde af 373 rdr 40 öre, hvaraf effek. ter återbekommits till värde af 341 rdr 50 öre Om sjelfva förloppet vid: stölden upplystes, at dörren till rummet blifvit uppdyrkad,-hvarefte en derinhe :stående ; chiffomer uppbrutits. Sa kersa -hade i denna befunnits förvarade i et skrin, som äfven blifvit uppbrutet. Någon vidare upplysning kunde ombudet ej lemna. Jerngrer -bestred fortfårande all vetskap om: eller delak; tighet i stölden. oliskonstapeln Lindgoist uppgat ER att Nor stedt och hans hustru förut varit tilltalade i po: liskammaren för gömmande af tjufgods och, som han trodde, i sammanhang med. någon af Jern: gren .föröfvaåd stöld; viljande härigenom gifva styrka åt sin förmodan, att Jerngren och Norstedt förut varit närmare bekanta.:-Norstedt med: gaf att han varit nad i polisen för att hö: ras öfver någen stöld, men kunde nu ej minnas vidhvilket tillfalle: Deremot sade: han sig al drig Kafvea varit tilltalad eller straffad för någon slägs delaktighet i svek SR eller döljande a! stulet gods. Lindqvist äfvensom allmänna åklaFaren ansåg dock af vigt att få detta utrönt, varföre de förbehöllo sig att en ahnan dag få inkomma med Spplysaingar härom: Hvad be käntskäpen med ngn änginge, uppgaf Nor. stedt ätt han känt Jerngren sedan denne var barn. På de sednaste sex å sju åren hade emel: lertid Jerngren endäst besökt Norstedt några Se föratt söka arbete, men alltid blifvit af. visad med den förklaring, att Norstedts yrke ej tilläte hotiom använda straffade personer. i Norstedt inlemnade härpå två skrifter till rät: hvaraf den ena upplästes samt inhehöll en irekt angifvelse mot Lindtvist att ha cgt vetskap om den förmenta ondskefulla plån Jefngren möt Nörstedt anlagt för att störta honom och hans familj i olycka. va r Ordföranden gjorde nu Norstedt oppmärksam ja det dryga ansvar han ådroge sig genom en ylik angifvelse, så framt han ej med fulla bevis kunde styrka den, :och .hemställde till Norstedt: huruvida han önskade att den andra bkrif: ten skulle uppläsas, samt frågade om den anginge sjelfva saken. Härpå genmälde Norstedt, att det vdre en vittnesberättelse af en f. d. poliskonstapel, som lemnade upplysning om huru i dylika fall som detta. ofta tillgktt med efterspanandeaf tjufgods; förmenatide Norstedt, att af denna -skrift ytterligare stöd skulle kunna hem. tag för hans förmodan, att hela denna Ör ER, voreen anläggning mot honomsjelf, ehuru han: hustru: derför olyckligtvis fallit offer, Då Nor stedt emellertid ej: ville änsvara för skriftens intiehåll och ofdföränden ännu en gång vänlig förmanade Honom att sekig väl före, innah han jorde ytterligare angifvelser, så tog Norstedt denva sednare bkrift a tillbaka; för att i stället Tåta instämma Fillne, — Härfter fingo vittnena gå edeti, dock med öpen jäfsrätt lemnad med hänseende till vittnet ngman, hvilken Lindqvist förmenade ha: varit tilltalad för förfalskningsbrott. i aren Andersson hördes först samt berättade, att Lindqvist den 1 Augusti på förmiddagen kommit til Adolf Fredriks torg samt tagit hans droska,; hvarefter han begifvit sig:till poliskammären. Derifrån nedkommen ; hade Åndersson blifvit tillsagd att köra till Lindqvists boståd vid YAN Saga n:r 197 der Lindqvist gåttirn: Efter ungefär en timmes väntan hade Lindqvists hustru utkommit och tillsagt honomatt köra till Tre-backar-lång på Holländargatan samt vänta Jerstädes. . Då Andersson stått der en stund hade han fått se Lindqvist och Jerngreti komma nörrs ifrån. Lindqvist hade då först mr ett stycke förut och Jerngren efter; men sedan hade Tindriftens författare såsom