STOCKHOLM den 28 Aug, Smalspåriga jernbanor. Frågan om billiga Jernvägar, som på den sednaste tiden alltemellanåt varit ventilerad, står nu på dagordningen till följd af det förestående beslutet rörande Boråsbanan. Vi meddelade nyligen några upplysningar om de resultater, som visat sig å de i Helsingland anlagda jernvägar med ringare spårvidd än statsbanorna, och det är oss ett nöje att nu kunna meddela en uppsats rörande deta ämne, författad af den man, som först uppträdde och arbetade för jernvägars byggande i vårt Jand, grefve Å. v. Rosen. Vi införa här nedan förra afdelningen af den i många hänseenden tänkvärda artikeln. , ! Statsbanornas målsmän hafva uttalat den åsigt, att de bibanor, som komma att an läggas här i landet, skola byggas med enahanda dimensioner som stambanorna samt ega med dem lika materiel; och som Boråsbanan är den första bibana som är ifråga att utföras, har man bjudit till, ehuru ännu icke med afgjord ffamgång, att få den nämnda grundsatsen der tillämpad. Frågan är af en för fäderneslandet och hela vårin dustri så genomgripande vigt, att dess be stämmande i enlighet med nyssberörde åsigt kan betraktas nästan såsom ett sjelfmord:. och jag har derföre icke kunnat afhålla mig ifrån att gifva offentlighet åt mina tankar i detta ämne. Statens banor byggas i närmaste likhe: med de engelska, hafva med dem enahande spårvidd, 3 fot, och lika materiel, samt an ses kosta omkring 800,000 rdr rmt pr svensk mil. För deras anläggande äro redan 524, millioner riksdaler anslagna, och derutöfvei fordras ännu åtskilliga millioner för att få dem färdiga. När efter några års förlopp detta engång inträffar, hafva vi visserliger en så lätt och snabb förbindelse med utlandet som vi kunna önska; men ingen läre: kunna anse dessa 2:ne nu beslutade stam banorna, hvilka uti det inre af landet icke beröra mera än en eller tvenne i kommersielt eller industrielt hänseende vigtiga orter. tillräckliga för industriens och rörelsens höjande i det stora hela. Dertill erfordra: en myckenhet bibanor, som i vinkel mo: hufvudbanan genomskära provinserna, och genom att från aflägsnare trakter nedföre ortens råvaror eller slöjdalster tjena till matare åt hufvudbanan, å hvilken dessa produkter vidare framforslas till skeppningsorten. Men om dessa sidobanor skola hafva lika spårvidd och materiel med hufvudbanorna samt följaktligen för sitt anläggande kräfva lika eller större kostnad än de sist nämnda, så blifva de obygda. Ty om än vårt land har råd att bekosta byggandet och underhållet af de beslutade tvenne stambanorna, hvilka i och för sig icke hafva någon utsigt att kunna på många, många år räntera sig, såsom man säger, så har staten likväl bestämdt icke råd att bygga och underhålla flera hundra mils bibanor, hvilka alla äro högst nödvändiga; och ytterst få. om något enda af våra land kap skulle mäkta att på egen hand förskaffa sig några enskilda banor, om de nödgas bygga dem i likhet med statens. Den stora kostnader blir ett oöfverstigligt hinder för bibanors uppkonist, och då tillvaron af sådana är ett oeftergifligt vilkor för attstambanorna skola bära 8 är vidhållandet och genomdrifvan det af den ofvan ormförmälda åsigten hos statsbs nornas målsmän detsamma som att tillintetgöra sjelfva stambanorna i så måtto. att de sannolikt icke på ett sekel förmå bära sitt eget underhåll samt gifva ränta å sitt kapital. Det hade varit önskligt, att våra större jernbanor hade ifrån begynnelsen fått eti efter landets förhällanden och behoft afpassadt byggnadssätt med smalt spår, i likhet med de här anlagda småbanorna. De hade då kunnat åstadkommas för halfva kostna den, kanske mindre, samt på mycket kor tare tid; och i sådan händelse hade ofelbar: Köping—Hultbanan varit utförd till hela siv längd samt de beslutade stambanorna redan varit fullt färdiga med besparing af mångu millioner. Dessa banor kunna numera icke förändras — de måste fullbordas efter samma princip som de äro började; men al ska dan bör man åtminstone blifva vis, och när det är frågan om andra banor, vare sig hufvudeller bibanor, långt ifrån att fortgå på en oriktig, alltför kostsam väg, beträda en förståndigare, riktigare och mera ekonomisk. I det begångna misstaget kan jag, såsom upphofsmannen till jernvägarne i vårt land. icke frikänna mig från all del. När jag år 1845 först började agitationen för dessa kommunikationsanstalters införande äfven hos oss, voro inga andra banor kända än de engelska eler de efter engelsk. modell ut förda med 5 fots spårvidd, och det var så ledes helt näturligt, att jag utgick ifrån äntagandet af enahanda b gj dest och materiel äfven i vårt land. Men redan år 1850 hade flera utmärkta engelska ingeniörer, och ibland dessa William Bridges Adam, som vi en verklig auktoritet i jernvägsfrågor, fästar min u; pmärksamhet på företrädet hos os: af smalspåriga banor samt en helt annan materiels användande än den i England då och nu i allmänhet begagnade; och ett pa år sgdnare stärktes jag i öfvertygelsen derom oem ett samtal med Robert Stephenson, son: nder äfven åberopade det yttrande har AUDEST TNE TR SNACKE MISEISNIIN 4 SRSPPELS 3 SPE 1 POE