deltagande hade blifvit väckt genom annonsörens aldrig tröttnande nit och huru han till följd deraf hade företagit en noggrann forskning på sitt kontor för att förvissa sig huruvida någon, som öfverensstämde med beskrifoingen på den försvunne, hade tagit plats för öfverresan på någon af kompaniets ängbåtar. Resultatet af denna efterforskning blef att verkligen en ung man, hvars utscende öfverensstämde med beskrifningen på signor Paolo Mancini, hade infunnit sig på kontoret. den 26 sistlidne Mars och tagit en andra klassens plats på Atalanta, destinerad till Newyork. Namnet på denne person var, enligt hvad som syntes af böckerna Paolo Manni, icke Mancini; denna lilla skiljaktighet i tillnamnet kunde dock måhända vara en följd af någon vårdslöshet hos skrifvaren som införde namnen. Olyckligtvis, skref Thorntons okände korrespondent, hade han icke sjelf sett italienaren, men såvide annonsören fann det löna mödan att följa denna anvisning och komma till Havre, Så skulle den ofvannämnde skrifvaren med nöje lemna alla de upplysningar som han kunde erinra i rande besagde Paolo Mannis utseende. å följde brelskrifvarens signatur, namnebl på gatan och nummer på det hus der efterfrågan skulle kunna göras. Ett postskriptum nämnde äfven ått ångbåten Nonchalante skulle lemna Havre för Newyork två dagar derefter. Mortimer ansåg denna underrättelse vara af alltför stor vigt, för att tillåta en enda minuts tvekan. Han gick genast till polisen, fick sitt pass viseradt för Förenta Staterna och begaf sig derefter till Havre, der han ej behöfde uppehålla sig länge innan han förvissade sig om att han var offer för ett hjertlöst gyckel. Namnteckning, gata,