Holywell, som hade vigtiga underrättelser att meddela rörande : miss Lavimia Jones; :om hon ej fick göra denna bekännelse kunde hon icke dö lugut. Denna bön, framställd i ganska bevekliga ordalag, kunde lätt, såsom den erfarne mir Jones insåg, blott vara en snara för att locka honom i mågon förlägenhet, hvarur he m ej: skulle kunna befria sig utan mot kont anter — kansk:e var det en af hans brors vanliga sluga försök att aflocka honom någ :a pund; och mr Jones hade väl femtio går iger i tankarne att låta både bref och böner flyga för vinden. Men i allt hemlighetsfullt) ligger en underbar makt och så gick det äfv. en nu, att efter många timmars funderande pro et contra slutade mr Jones med att en ligt bifogad adress begifva sig till den såk allade Mary Holywells bostad. ; Den var ett af des :a lastens och eländets nästen som ett af ,: ikogens vilda djur ej skulle hafva velat vä lja till sitt ide — en af dessa vämjeliga uv itvexter som man icke sällan finner på den . glatia marmorklädda ytan aft Englands stor a, rika, stolta hufvudstad. I det hus sora blifvit honom anvisadt fann mr Jones en qvinna 8 nbarligen det sista stadiet af lungsot, hvars utmergade ansigte ännu bar spår af en stor SkÖNet i Sordna dagar, och; hvilken med hes stämma och endast med. svårighet medu od honom följande besynnerliga förhålande. Hon hade verit när a bekant med den äldre mr Jones och hans hustru, emedan hon under flera år harje hyrt ett hus tillsammans med dem i; Whitechapel. Den tiden bade hon lefvat 7.illsammans med en man — en välvare i Spitalfield — som icke var hennes make, t,ch både honBoch mrs Jones hade vid sam ma tid fått hvar sin dotter; som : hon had e tyckt att Jones lilla flicka fått ett myck et vackert namn, hade hon äfven kallat sin dotter Lavinia. .Lavinia Jones, som. talltid hade varit ettsvagt och sjukigt barn, dog innan hon blef årsgammal