Aftonbladet – 26 augusti 1861, sida 2

Go SE Sj RA SMD en bs tt AS NE SSR ofta nog — slog det aldrig fel att han icke innan han åter steg öfver tröskeln, stannade och läste igenom sitt eget plakat med den största uppmärksamhet, under det han hela tiden efter bästa förmåga gaf sig min af en amatör som besinnade den stora fördelen af att få en mästare som var på samma gång mycket skicklig och ytterst billig. Stackars Prosper! hans välvilliga list hade ingen verkan. Lyckligtvis kom dock efter tvenne dagars fruktlösa förhoppningar mr Perrin in på omnibuskontoret med mer än vanligt klara glasögon. Hans ärende var att lemna adress på en person som han tillstyrkte mr Paolo Mancini att söka följande dag klockan elfva. Denifrågavarande mannen var n ryktbar lärd vid namn Pertuis, som hade förvärfvat sig en massa kunskaper rörande det gamla Rom och forntidens romare, och sysselsatte sig med granskningen deröfver ned kritisk skärpa och en benediktinermunks tålamod. Troligtvis visste mr Perbuis mer i dessa ämnen än de flesta af deras egna samtida. Mr Pertuis bebodde ett gammalt och nästan oansenligt hus vid Place Royale — en liten lugn vår midt i det bullersamma, glada Paris, och då Påolo gick igenom en sträcka höga rum på vägen till den lärda mannens arbetsrum, var det en glädje för hans ögon och bjerta att få återse många dyrbara och honom välbekanta föremål. På väggarne sutto väl graverade utsigter öfver Rom, några goda kopior af Rafael och på piedestaler afbildningar utaf. bildhuggarekonstens mästerstycken. Paolo fann mr Pertuis flitigt sysselsatt att jemföra särskilda författare, för att vinnasäkerhet rörande ett omivistadt datum, och då det stor? skrifbordet framför honom befanns otillräckligt attrymma ett betydligt antal uppslagna volymer af