Aftonbladet – 26 augusti 1861, sida 2

RETRO lät i tankarna alla grannarna undergå en mönstring; den upptog icke: särdeles lång tid, och resultatet var, att om doktor Perrin inte kunde hjelpa honom i denna svårighet, så visste hon inte råd. Mr Perrin fick följaktligen ett besök af madame Prudence, och svårigheten blef honom meddelad med en utförlighet och skicklighet som skulle gjort heder åt de makter, till hvilka Prudence komp. blickade upp med den djupa vördnad som tillkomme furstar och erkeenglar. Sedan doktorn en stund hade begrundat frågan, med glasögonen på näsan, tog han dem af sig och svängde dem mellan tummen och pekfingret, — ett vanligt tecken till att han var belåten. . eSade ni inte att han är målare? En ädel kallelse, derom är intet tvifvel; men för den praktiska nyttan skulle jag snarare önskat att han varit musikus. Men alla dessa italienare kunna ju spela och sjunga, eller höåru? Ja, det är just hvad också jag sade till honomX, svarade Prudence med en suck; Smen det hör ock till håns missöden attinte kunna göra någotdera; öch jag kan icke se någon hjelp derför. ; ZNej, det lär väl inte vara någon hjelp för den saken4, sade doktorn; vi få lof alt tänka på någonting annat — jeg nåste länka på saken; derefter skall jag komma och säga er min plan. Farväl. Då Prudence kom hem satt redan ett stort plakat, skrifvet i Prospers bästa handstyl, på kontorets ena fönsterlucka, tillkännagifvande att lektioner i ritning af en skicklig lärare kunde erhållas på billiga vilkor, vidare upplysning lemnades på stället. Från denna dag, och så snart mr Prospers befattning tvingade honom att för några ögonblick gå ut på gatan — och vi veta att det hände