Aftonbladet – 23 augusti 1861, sida 3

nyttigt bruk af papper blifvit uppfunnet än rör af vasfalteradt. papper, med. hvilka försök nyligen blifvit anställda i Berlin. De förut i London och Paris gjorda försöken ha. på ctt förvånande sätt bevisat, , att detta material eger jernets hela seghet och blott hälften af.dess tyngd, samt har dubbelt så stor fasthet som tegelrör, utan at vara u för a sönder som i rören fördelen ved ait. vara va och iga, samt Bit aldrig kunna förtäras af rost. De konstrueras på det sättet, att man öfverdrager några papprsark med smält asfalt, hvarpå man sammanklistrar och hoprullar dem i cylinderform; den homogena asfaltmassan gör rören fullkomligt luftoch vattentäta. Rören göras vanligen 5 fot långa och kunna efter ändamålet förlänas olika styrka och förses med muffar af samma ämne. Man förenar dem ganska enkelt på det sättet, att muffändan invändigt upphettas medelst ett glödand: jern, hvaremot rörändan, som skall instickas deri, doppas i eller öfverstrykes med :mält. asfalt och derpå instickes i muffen. Utzsreningar, böjningar och Knän åstadkommas på nahanda sätt, Dessa rör äro mycket lämpliga ;r .gasoch vattenledningar, vid Kloaker, luftdningar i bergverk o. 8. v., hvärtill man hitjulle måst använda. rör af långt dyrbarare ämnen. i .— Olyckskändelse på Alperna. Bergstigen Kandersteg vid Doueche öfver Gemmi är en at de mest begagnade öfvergångarna öfver Alperna och befares af turister, som besökt Oberland och defifrån begifvå sig till Rhöredalen. Mot Wallis är berget Gemmi lodrätt afskuret och bildar ett bråddjupsaf:5—600fot. Stigen är uthuggen i zickzack på denna klippväg och blir just genom det sätt, hvarpå den slingrar sig fram, en af de märkligaste alpvägar: Den har västan öfverallt en bredd af. något öfver 6 fot. TI -allmänhet! är det icke förenadt med någon fara att rida uppför den på mulåsnor; likväl kan en olycka lätt inträffa, omydjurets gång ej är fullkomligt säker. Farligare är det dock att färdas denna väg i motsatt riktning eller, med andra ord, att resa från Wallis till Känton Bern, å-martv måste! begifva sig utföre Gemmis klippväg. fideta fall underlåta: icke heller vägvisarne att föreställa de resande, att försigtigheten bjider att de lemna mulåsnorna qvar och gå till 1ots. Vi veta ej, om den olyckshändelse. hvarom här är fråga, tilldragit sig till följd al vägvisarnes glömska att gifva denia varning, nog af att den unga friherrinnan A Herlincourt, en syster till prefekten i Marseille; nyligen passerade lenna väg, ridande på en mulåsna. Vid en af ce första krökningarna på det ställe, der vägen 1örjar att bära utföre och hänger helt och hål et ut öfver djupet, snafvade mulåsnan och föll till marken, och vid den ansträngning djuret g.orde för att resa Sig ga det den olyckliga frinerrinnan en så plötslig och våldsam stöt, att hon föll ned i bråddjupet: Man hörde blott ett enda hjertslitande, förfärligt skrik och måste straxt se till ätt förebygga en ny olycka genom a t hålla fast hennes wan, som blef utom sig af förtviflan öfver att så plötsligt se en lusttur aflöfa på detta hemska sätt. Man hade mycket svårt att finna de blodiga lemningarna efter den olyckliga unga qvinnan. Hennes kropp hide icke allenäst blifvit krossad, utan bokstafligen sliten i stycken. Med hjelp af vägvisarne från Loueche, som klättrade omkring bland klipporna vid foten af Gemmi, lyckades det dock att samla ihop desorgliga qvarlefvorna af liket, hvilka lades i en Tista, som hr d Herlincourt förde med sig tillbaka till Frankrike.