ITALIEN. Uti en korrespondens från Turin af den 12 dennes meddelas följande: Man talar i dag åter mycket om den inre organisationen. Minghetti har i förgår till en af sina förtrognaste vänner yttrat, att Ricasoli önska inrikesministerns qvarblifvande och derföre ännu någon tid ämnar uppskjuta organisationsfrågan. Ratazzi, som vistas uti Saronno, tänker icke på att för närvarande inträda ikabinettet, och öfvertygelsen att blott en jernfast personlighet, sådan som Ricasoli, skall vara i stånd att förmå Napoleon II till skyndsammare afgörande at romerska frågan blifver emellertid allmännare, i följd hvaraf ministerspresidentens: popularitet är i tillta-gande. e sednaste underrättelserna från Paris motsvara ej våra otåliga förhoppningar. Några uppgifva, att det kommer utt blifva svårt att förmå kejsaren till ett skyndsamt beslut, och man befarar, att sta-tus quo kommer att ännu en randelig tid fortfura. Thouvenel är böjd för ockupations-. appernas återkallande, men kejsaren visar sig orolig, såsom han plägar göra, när hans tankar ulledas från hans hufvudsyfte. Man beklagar här mycket prins Napoleons frånvaro, emedan denne genom sitt inflytande kunde gagna den italienska saken. Den offentliga meningen i Frankrike går visserligen framåt, och det kan inträffa, att Naleon III, stödande sig på pressens opinion, med ens kastar om. General Cialdini har utan omsvep tillkänte