ERAN RT NNE EAA EEE En herre af ett martialiskt utseende, hvars ordnade klädsel och omorgnade utseende vittnade om en afbruten sömn, satt vid ett bord, hvarpå låg en stor anteckningsbok. Hans utseende skulle hafva kallats ganska vanligt, hade icke ögonen varit, hvilka voro ichög grad lifliga och forskande. Han gaf de inträdande ett tecken att taga plats och lyssnade under oafbruten tystnad på Thorntöns i få ord framställda berättelse, hvarefter han sade: Har ni någon bestämd anledning att tro, det den ifrågavarande unge mannen hade för afsigt att förkorta sitt Tif? Mortimer tvekade ett ögonblick och sva-! rade derpå att någon bestämd anledning hade han väl ej; men att han visste den: unge mannen vissa stunder kunna vara i stånd till ett dylikt förivifladt beslut. CJag frågar icke hvartill han i vissa stunder hade varit i stånd eller ej, anmärkte mannen med den genomträngande blicken; min fråga är: vet ni bestämdt att han haft sjeltmord i tankarna ? Mortimer ryste tillbaka, för att ingå i en mängd detaljer och blotta Paolos innersta känslor, hvarigenom ensamt han hade kunnat gifva polistjenstemannen någon ledning för bedömande af den unge mannens själsillstånd då han lemnade Boulevard des Capucines, och svarade således: Jag kan ej bestämdt säga att jag tror onom hafva haft en sådan afsigt, då han skildes från mig.4 I sådant fall4, sade den förre, kan jag cke betrakta denna sak såsom särdeles eänklig, eller som en, der något uppskof kän rara af menliga följder. Vi äro här endast ör sådana olyckshändelser. Några timmars ördröjd hemkomst kunde icke för mig utgöra giltig anledning att sätta polisen i rörelse. Paris är öfverfullt af platser, der en ing man kan fördröja sig en natt, utan an nan fara än för sin börs och sin helsa. Skulle vi lyssna till föräldrars och vänners oroliga farhågor — visserligen ganska na