DE BÅDA GRANNARNE. EMELE SOUVESTRE. Öfversättning. i Det led mot aftonen. Thanns förstäder, tysta. under dagens lopp, hade åter fått ett. lifligt, utseende; arbeiarne, hemkomna från fabrikerna, språkade med hvarandra utanför sina boningar, under det de unga flickorna inne i husen giungande tillredde aftonmåltiden. Från elt litet hus, försedt med en skrifven lapp förkunnande att dess egare idkade blomsterodling, framträdde en gammal soldat, åtföljd af en ålderstigen och sjuklig qvinna, som tycktes göra hononr föreställningar. 1 himlens namn, Frans?, sade hon, har du väl betänkt hvad du ämnar göra? Vår granne hr Koffmann tillbjuder dig tusen franes. om du åt honom afstår arrendet på trädgården och;huset — och du vägrar? tJa, jag vägrar, svarade Frans häftigt, och satte ,sig på stenbänken; jag trifs här, der för resten så vet du att barnet inte vill et. Det är sannt, mumlade den sjuka med en suck; jag begriper inte. att Williams, som annars är så förnuftig, också säger att wi ästosslanna var. Men tänk hvad hr Koffmann..skall bli ;ond! Had rör. det oss24 ; Åh, hvad det rör oss! ... Du tycker kanske inle att han redan gjort oss skvada nog? ..: Hvem var det väl som försökte, att jaga bort ..dig från Thann? ... hvenr förtalade Williams i hela trakten? ... Om wi inte Haft