Aftonbladet – 19 augusti 1861, sida 2

tycke för mig, ehuru han varit det egentliga lockbetet för att fånga mig. Jag hade hört märkvärdiga historier och läst förunderliga ting om huru det tillgår ombord på amerikanska fartyg, till och med när de befinna sig på Dbritiskt farvatten. Hvad kuede väl då icke följden bli, om jag satte mig upp mot kapten Hodgsons vilja på den långa resa, gom nu börjat, en resa rundt omkring den stora emerikanska kontinenten, från det liknöjda Newyork till det laglösa San Francisco? Ehuru jag blifvit svikligt fångad, var det nödvändigt för mig att lyda och arbeta, till dess någon möjlighet till flygt erbjöde sig. Jag samtyckte att göra tjenst såsom matros. BSjelfva arbetet var det minsta jag fruktade, ty jag var tillräckligt stark att jemförelsevis med lätthet göra min ?pligt?. De resor, jag förut gjort, hade härdat mig mot sjösjuka, och jag kunde röra mig temligen stadigt på däck ; hvaremot många bland de pressade stackarne plågades förfärligt af sjösjuka samt halkade och föllo omkull, då de sysslade med sitt arbete. Men kackerlackorna och ohyran i skansen, den förskämda luften, larmet, den afbrutna sömnen, smutsen och osnyggheten och de många vämjeligheterna i ett sådant lif! Bj heller var det angenämt att vara den enda bildade personen land kamrater, som ofta jorde narr af mig, för det jag ej drack rom och tuggade tobak likasom de andra — derföre att jag var så kräsmagad?, då det gällde VÖrdOmsE — och mera dylikt, Men ifven i detta afseende var min starka kroppskonstitution mig till nytta, ty ingen ljerfdes understå sig handgripligt skämt eller personliga förolämpningar, tdå deremot 0 svagare bygd man sannolikt skulle ha rödgats uthärda en hel hop obehagligheter.