Aftonbladet – 17 augusti 1861, sida 1

Det var ej nog för honom att veta mitt namn och mitt yrke. Han var nyfiken.att lära känna något om mina förflutna öden, mina vanor, mina utsigter och de vänner jag hade i Amerika. Jag måste bekänna, sire!? sade han slutligen, 7att jag tyckte om er vid första ögonkastet. Det ligger nägonting sjömansaktigt hos den der karlen, någonting bastant i sättet att föra axlar och hufvud; det är en som har flackat kring verlden liksom jag sjelf, det är tvärsäkert det. Kanske, tänkte jag, är det en ingeniörofficer från West Point, som g ör taktiska utkast. Har ni försökt er något i det yrket, sire! innan ni tog till penseln?? Jag medgaf att jag burit den engelska flottans uniform, men tagit afsked efter några års tjenstgöring i Sidney och Auckland, uttråkad af kolonitjensten och misemodig öfver långsamheten i befordran. Förste styrmannen på Bird of freedom gjorde inga flera frågor. Han började öfver höfvan berömma sin befälhafvare kapten Malachi Hodgsons goda cgen er. Kaptenen var en d man, kaptenen var en gentleman som det kunde egna och anstå att äta vid drottningens bord i Windsor, kaptenen kunde tala alla språk och hade besökt alla tafvelgallerier och museer i Italien, hån var fornforskare och samlare och Gud vet hvad allt. I allting var denne utomordentlige kapten hemmastadd; han hade autögrafer at alla stora och märkvärdiga män, ädla stenar, mynt, medaljer och stutyetter. Hans talanger stodo icke heller hans samlingar efter; han kunde sjunga och spela. och rita och modellera i vax och lera och taga fotografier och hålla föreläsningar i kemi. Jag borde göra ett besök på Bird of freedom, när jag kom till Newyrk. Jag lofvade att helsa på Daniel Coffin,