Aftonbladet – 9 augusti 1861, sida 2

Kejsar Napoleon bedömd af Cavour: Att, som man säger, förstå sm tid har alltid varit och måste alltid vara ett nödvändigt vilkor för en: politiker, som skall kunna uträtta något. Det gäller äfven för nutidens män, men dertill kommer för dem ännu uppgiften att förstå kejsar Napoleon. Det är också en uppgift, som statsmännen, tidningarne, kannstöparne och allt annat folk som befattar sig med politiken, försökt att lösa hvar öch en på sitt sätt. Alla ha dock erkänt svårigheterna dervid,. och Napoleon har allmänt kommit att betraktas såsom Emnropas stora gåta, hvilken hvar och en tror sig mer eller mindre hafva gissat sig till, men som ingen är fullt säker påatt hafva tydt alldeles riktigt: -Af.det: store, öfverallt kännbara inflytande som Napoleon utöfvar i verlden har man i allmänhet ledts att förutsätta en stor vishet och djupa sämt vidsträckta planer hos hohom, och det är-på utgrundandet af. dem, som man riktat ina ansträngningar. Men det är också just detta som icke velat rätt lyckas: De stora planer, mån sökt tillskrifva honom; hafva icke rätt velat passa in med hans handlingar. Andra hafva derföre sökt-att lösa gåtan: ett ärinat, kanske enklare sätt. TI öfverensstämmelse med det yttrande, som tillskrifves Oxenstjerna, synas. de hafva tänkt; att. det icke behöfves så alltför stor vishet för att styra verlden, och att den svårighet man haft att förstå Napoleon uppstått just derur, att man sökt att hos honom upptäcka en vishet och.djuphet, som han alldeles icke är i besittning af. Den engelska tidningen Times, sjelf också en verldsmakt och som säkert af egen erfarenhet är väl qvalificerad att ha reda på hvad som behöfves för, att utöfva inflytande på händelsernå, har flera gånger gilvit antydningar om ält dess åsigt är sådan... I gören Napoleon, till en gåta för eder, tyckes den mena, derföre att I envisens att vilja göra honom. till en djup tänkare med djupa planer, hvilket han, icke är. — Emellan dessa begge ståndpunkter vexla de olika. tolkningarne, man uppställt för Napoleons karakter. Under det de, som stå mest på ena sidan, vilja i honom se en inkarnation af en vishet, så hög, att den endast kan anas men icke, rätt förstås, vilja de, som stå längst åt andra sidan, åter uti honom se blott och. bart en menniska,.likaså obestämd som alla andra samt, likaså mycket eller kanske ännu mera än de ledd af tillfälligheter och. yttre omständigheter; de. vilja icke ,uti kejsar Napöleon se. en helt annan varelse än samma Napöleon som företog .sig dårskaperna i Strassburg ,öch Boulogne. prisipt Att bestämma hvilken bland Tdessa.skiftande tolkningar kommer sanningen härmåst är icke lätt för någon menniska. Men fitmes det någon man i Europa, som man eger rättighet tro hafva uppfattat Napoleon riktigare och säkrare än alla andra så var det säkert Cavour. Äfven de, hvilka tro på Napoleon såsom en non plus ultra djupliggare, måste likväl erkänna att Cavour ändock förstått. att fatta.sakerna kanske ännu litet djupare, samt att Napoleon uti honom funnit åtminstone en jemngod spelare, om icke tjll och med möjligtvis sin mäståre. Hans tydning af gåtan har derföre synnerligt anspråk, på att betraktas. med. intresse och uppmärksamhet... Cavour var, dock en alltför försigtig och klok karl, med all.sin storartade djerthet, för att, under detharlefde, basuna ut sina innersta tankar i detta af