Aftonbladet – 9 augusti 1861, sida 1

los öron läto som en helvetisk musik. Takten af: glad dansmusik, buren på vindens vingar, och ett stampande och trampande at fötter, bevittnade; att här valsades och polkades af dansyra skaror. De åkte förbi ett vackert hus, rikt illumineradt med gas; dragoner till häst voro posterade vid ingången och: ordnade filen af vagnar. Paolo såg blommor, diamanter och lysande uniformer i dessa vagnar. Floder af Jjusoch musik strömmade derinitrån. ?Detta är ju en verklig blåkullafest?, tänkte Paolo alldeles förvirrad, ?ingenting annat-än lustbarheter och dans och dryckeslag. Vid Gud äro de icke galna, såvida jag sjelf inte är galen; kanske jag är det; jag känner mig. så underlig i hufvudet. Detta Paris blir. min. död.?:-Paolo var verkligen förvirrad — hälften af hvad han tänkte sade han helt högt, utan att sjelf veta det. Flertalet af. menniskor äro öfverallt såsom barn — de vilja icke bli lemnade allena, sade Thoraton med-djupt allvar; ingenting skrämmer dem så mycket som ett stilla samtal med sig sjelfva, — (Foris).