Aftonbladet – 5 augusti 1861, sida 3

Article Image
UTRIKES. DANMARK. Konseljpresidenten har följt markis TorreArsa till Sönderborg för att uppvakta konungen. För en stor del af de slesvigare, som nu besökt Köpenhamn, gafs i måndags en middag af en mängd medborgare. Då Adler der hade föreslagit en skål för Slesvig, kallande det Danmarks käraste dotter, emedan hon varit nära att af förföraren i söder blifva ryckt ur modrens famn, svarade en af Slesvigs mest bekanta politiska personligheter, Laurids Skau, att det var längesedan ett så stort antal slesvigare hade hört ett sådant hjertats språk, förnummit ett sådant hjertats slag som här mött dem. Han och de som varit här förr visste nog att det i hufvudstaden och i konungariket fanns en sådan känsla för Slesvig; men de, som icke förr varit i Köpenhamn, ville ej riktigt på det, emedan det ligger i slesvigarnes natur att vilja erfara ett faktum innan de tro tro det. De kände Hamburg mycket bättre, men de ibland dem som hade varit bländade af Hamburgs storhet måste nu ha sett att Köpenhamn var någonting helt annat, och särdeles att de här mötte en hjertlighet, som måste göra hvar och en godt. Det måtte ha gått mången at de syd-jutar, hvilka nu för första gången besökte Köpenhamn, såsom det gick honom och ett ar andra bönder när de under Christian VI:s tid blefvo skickade till Köpenhamn som deputation, och alla i hemorten sade dem att de och köpenhamnarne ej skulle förstå hvarandra. De hade nu fått uppenbara bevis på motsatsen, liksom han då hade fått. Slesvigarne känna visserligen icke di, lomatiens krokvägar, men de tro ati modren aldrig skall kunna förskjuta dottern, och han ville uppmana sina medresande att ljudeligen bekräfta att de erhållit bevis derpå i den entusiasm och innerlighet, hvarmed de blifvit mottagna — rtt de här funnit landsmän och bröder, hörande till sam ma folk som de sjelfva. Gästerna svarade härå jublande ja. I samma anda voro de efterföljande skålarne hållna. På aftonen voro slesvigarne samlade i Tivoli, der en ofantlig massa af Köpenhamns invånare för öfrigt hade infunnit sig. En der uppsatt transparang visadeDanmark och Slesvig förenade. . 7 I tisdags gafs en ny fest vid Eremitaget, dit man färdades i 60 vagnar. Man hade utsett samma ställe der festen för de svenska och norska studenterna gafs 1845, och på den i anledning deraf resta stenen var konung Fredriks byst uppsatt. TIävid den var talarestolen, hvarifrån gjordes mänga påminnelser om det band af vänskap som numera sammanknyter nordens folk. Först i dag får stenen sin rätta betydelse och blir värdig sitt namn: den skandinaviska stenen; ty i dag ser den för första gången söner och döttrar af hela Danmarks rike samlade omkring sig. Utan Slesvig intet Danmark mera, och utan ett helt Danmark icke något norden mera!4 sade kandidaten Rimestad. Efter talens slut dansades. Morgonen derpå återreste de flesta af Flensburgarne. Det bekräftas att danska kabinettet har genom det preussiska meddelat förbundsdaen, att det vill afstå från det bidrag, som Holstein hittills utöfver den ordinarie budgeten har lemnat till de gemensamma statsutgifterna. Suminan uppgår till 1,600,000 rdr årligen. ENGLAND. Den fullständiga titel, hvarunder lord John Russell inträder i öfverhuset; är följande:

5 augusti 1861, sida 3

Thumbnail