Aftonbladet – 3 augusti 1861, sida 3

i dönna tidning, att det här tillämnade läse kabinettets upphofsman hade oinskränt dis positionsrätt öfver läsekabinettets fonder oci redbarheter. Vi äro nu i tillfälle att til upplysning rörande det sätt, på hvilket de för läsekabinettets fonder anskaffade redbar heter Dlifvit disponerade, meddela följand handling, som älven i öfrigt innefattar et: icke ovigtigt bidrag till kännedomen om sal Toch person i fråga. Dokumentet lyder sålunda: Utdrag af protokollet, hållet inför öfverståthållare-embetets kansli i Stockholm, den 19 April 1861. S. D. Till öfverståthållare-embetets kansli had: dbokhållaren Aug. Almgren den 15 innevarande J månad ingifvit en så lydande ansökning. Til! öfverståthållare-embetets kansli. I ändamål som d-kongl. förordningen den 20 November 1845 om förmäler får jag härmed uppvisa en den 13 den nes uppgjord, 1 går behörigen publicerad afhandling, hvarigenom notarien Leopold Alm till mig försålt hans i afhandlingen förtecknade lös endom emot 1800 rmt. Stockholm den 15 Apri: 1861. Aug. Almgren. Hvarvid fanns fogad föl. jande köpeafbandling: Till bokhållaren herr August Almgren upplåter och försäljer jag Leoold Alm härmed nedannämnde, mig Alm tillThöriga lösören och effekter, emot en för samtliga dessa saker bestämd summa af ett tusen åttaFhundra riksdaler riksmynt, hvaremot jag Almren tillåter att dessa saker få tills vidare ihen Ims vård förblifva. Denna köpeskilling 1800 rmt liqvideras af mig Almgren p det sätt att jag till herr Alm lemnar dels ett tusen riksdaler riksmynt hvarå han emellertid förliden gårdag till mig utfärdat skuldebref, dels och ytterligare åttahundra riksdaler riksmynt, som af mig Almagn-bekostas för öppnandet af det utaf herr Alm ildade läsekabinett här i staden. En soffa al mahogny på resårer, öfverklädd med rips; en soffa af mahogny på resårer, öfverklädd med storfasonerad lasting; en soffa af mahogny på resårer; med 2 ryggar, öfverklädd med storfasonerad låsting; en soffa af mahogny, på resårer, öfverklädd med småfasonerad lasting; en stor hörndivan af mahogny, öfverklädd med gul helylleJ damast; två dynor, öfverklädda med gul helylledamast och Hörande till divånen; fyra fåtöljer. öfverklädda med gul helylledamast; en stor hvilstol af mahogny öfverklädd med gul helylledamast; en dörrgardin med kappa af gul helylleÅamast; ett stort divansbord af mahogny med förgyllhingar och två lådor; sex stolar af mahogny. öfverklädda med rips; 6 stolar af mahogny öfverklädda med stor fasonerad lasting; sex stolar af mahogny: fyra golfmattor af tryckt filt, af hvilka tre stora och en mindre; en mycket Istor fyra-armig gaskrona med glas och kupor: bör: två-armi gaskrona med glas och kupor: en trearmig gaskrona med kupor; en tvåarmig mindre gaskrona med kupor; en en-lågig gaskrona med glas och kupa; gasrör med skrufvar m. m: till 5 rum och en förstuga. Stockholm d. 13 April 1861. Avgust Almgren. Leopold Alm. Såsom vittnen H. Wendtland, vice härads höfding. P. Bergh, rev.-kammarskrifvare i köngl. fångstyrelsen. — Kungörelse häröfver upplästes i Jakobs kyrka söndagen d. 14 April 1801 af Kiellman-Göranson. Och beslöts, det skulle berörda köpeafhandåling till OR kraft och verkan lag förmår uti öfver ståthålla mm vt re-embetets kanslis protokoll intagas sam! bevis derom genom anteckning å sjelfva afhandlingen och utdrag af protokollet sökanden meddelas. Ut supra. In filem. Fredr. af Wannqvist ; —dJ. dag förekom åter målet rörande det i smeden (f. d. maskinisten vid flottan) Norstett: bostad funna tjufgods. Vid i torsdags af polismästaren i häktet hållet enskildt förhör har hu stru Norstedt erkänt, att korrektionisten Jern ren med hennes vetskap lemnat ett paket til rvar i makarne Norstedts bostad. Då hon på detbbstämdaste förklarade att dottern icke egdc ringaste kännedom om tilldragelsen, så ble: dottern genast ställd å fri fot. Hustru Norstedt blef i dag från häktet före pemtad och fick nu inför protokollet förnya sir ekännelse, hvilken var följande. Itisdags mid dag, då hon hemkom från torget, hade hon . förstugan mött Jerngren, hvilken frågat efte: Norstedt. Hustru Norstedt hade redan för fler: år sedan sett Jerngren, hvars namn hon likvä! icke känt, besöka hennes man, som sagt dei vara , en person, med hvilken han vuxit upp tillsammans, men att denne numera vor en straffad person. Nu hade hon emellertic icke sett honom på lång tid, undantagande: en gång förliden vinter, då Jerngren sökt arbet hos Norstedt, men blifvitaf denne utvisad. Sist lidne tisdag, då Jerngren fått besked derom at: Norstedt icke var hemma, hade Jerngren förs: begärt; få låna penningar och sedan få något mat. men hustru Norstedt hade afslagit Låde det ens och det andra. Jerngren hade då föregifvit sig ha brådtom och begärt att få lemna ett pake: och återkomma klockan 4, då Norstedt vore at: hemförvänta. Jerngren hade dervid ingått ut arderoben och der lemnat det paket han med aft. Såsom anledning hvarföre hon vägrat kon staplarne, då de någon stund efter det Jerngrer aflägsnat sig infunnit sig och velat göra visi tätion; uppgaf hon, att hon ansett sig ej bör: tillåta det förr än mannen hemkommit, såsom hor äfven yttrat, och dessutom hade hon anat att de: ej stod rätt till med det som Jerngren lemnat ustru Norstedt syntes mycket matt och svag och fick sittande å en stol afgifva sin berättelse. Polismästaren anmärkte, att hon nu påtaglig endast afgifvit en half bekännelse, Rh det je vore i hög grad osannolikt, att hon skulle tillåta en person, om hvilken hon visste att han var er tjuf, ensam gå in i ett rum der hon hade egnz saker förvarade, liksom hennes vägran att tillåta visitationen antydde att hon var medveten om att tjufgods blifvit hos henne lemnadt. Hustru Norstedt vidblef emellertid sin berättelse och påstöd sig ha talat sanning. Mannen Norstedt blef nu förekallad. Nor stedt, hvilken förra rättegångsdagen på det bestämdaste förnekade sig känna Jerngren, vid gick nu sådant, men påstod att han ej talt vid eller sett honom på fyra års tid. Då han nu emellertid fick höra hustruns uppgift om besö ket i vintras och huruledes Norstedt då sjelt visat ut Jerngren, svarade han att det väl kunde vara möjligt, men han kunde icke på minna,sig tiden. Att ega någon kännedom om det i Norstedts bostad aflemnade tjufgodset förnekade han fortfarande. .Korrektionisten Jerngren blef nu från häktet föreheihtad. Hans utseende visade förslagenhet och bolaktighet. Jerngren medgaf sig visserligen känna Norstedt, men låtsade icke minnas när han sist besökt honom. Det hade varit för någon tid sedan, då han i förstugan råkat ett fruntimmer — om det var hustru Norstedt kunde han icke säga — men han hade ej varit inne i rummen, långt mindre der lemnat någonting. Att hafva föröfvat inbrottsstölden hos fru Steuch förnekade han bestämdt, men på fråga om han icke den 24 Juli på e. m. varit inne uti huset nr AA Lid Drottninggatan. svarade han försio(OÅ mf B—— — — AV MA NG 0 JA Ft rr fr Jr Jr NO AR FA RR rr Hr