Aftonbladet – 3 augusti 1861, sida 2

SS AF SAP NE ICE BER LERA ATEA SNES PRIDE nom ett svårt problem att lösa. Hur skulle han finna ord som ej voro osäkra, utan på en gång tydliga till sin mening och dock så väl betänkta, att de icke skulle kunna såra? Men dock fanns ej en skymt af obeslutsamhet hos honom — hade någon sådan förut egt rum, så skulle Mortimers oväntade bekännelser helt och hållet hafva undanröjt den. Gud förbjude, tänkte den unge älskaren, att genom någon uraktlåtenhet på min sida en sådan brytning skulle inträffa mellan henne och mig. Jag är skyldig henne, likaväl som mig sjelf, att handla ärligt och oförbehållsamt. Vi veta ej om han löste problemet till sin egen belåtenhet; visst är blott, att hans omsorgsfullt uttänkta plan genom en oförutsedd händelse omintetgjordes. sn Mrs Jones, som ej hade befunnit sig väl, redan då hon for på balen, hade ganska häftigt insjuknat vid hemkomsten derifrån. Hon fick en allvarligt våldsam attack af andtäppa, så att enhvar som såg henne trodde qväfning vara att befara. Läkare tillkallades, den ene efter den andre, och alla vetenskapens utvägar anlitades, ehuru till en början utan särdeles framgång. Emot morgonen blef hon emellertid litet bättre, ehuru hon ännu, till följd af sin stora mattighet, ej ansågs vara utan farå. Paolo fick höra detta af miss Lavinia sjelf, då han. infana sig i Palazzo Morlacchi, och, gode Gud, med hvilka ångestfulla blickar, vridna händer och floder af tårar! Hur skulle han haft hjerta. att banna henne i en sådan stund? Dessutom hade han ej ens tillfälle derlill, ty stackars Lavinia var alltför otålig att återvända till den sjuka, för att onödigtvis dröja ett enda ögonblick hos någon annan; och hade hon äfven gjort det, skulle Paolo, sanningen att säga, snarare varit färdig att falla till hennes fötter, betagen af deltagande och beundran, än göra henne några förebråelser. Det ljus, hvari han nu betraktade henne, förjagade för denna gång alla mörka skuggor ur hans sinne; Ett